Klyvnadens tid

I Landsbygdspartiet Oberoende(LpO) rårder ett politiskt undantagstillstånd, dess nyvalda ordförande Stefan Torrsell har tagit time out, efter offentlig kritk från delar av partiets styrelse. Interna striderna har pågått sedan början av hösten. Ledande bland Stefan Torsells kritiker är Åke Karlsson, med ett långt förflutet inom jordbruks och landsbyggdspolitiska rörelser. Han var en parhäst med Rune Lanestrand(LR) i rörelsen kring tidningen Småbrukaren, som startades av LR 1988.  Striderna runt Åke Karlsson har inte saknats. 2004 gick han till angrepp på Småbrukarnas ordförande i Halland, Gunnhild Mårtensson för hennes godkännande av e utökad drift upp till 2000 djur på Wapnö Gods. Rune Lanestrand fick 2010 se sig utsparkad av Åke Karlsson. Så här beskriver Rune Lanestrand  händelsen på sin hemsida i april 2017:

Därför är det för mig obegripligt att Landsbygdspartiet,Lpo, har gjort Åke Karlsson i Krokek till sin omslagspojke. Han som splittrade och förstörde småbrukarnas organisation.

Hur gick då det till? Rune  Lanestrand om Åke Karlssons kreativa agerande:

Av nedanstående klipp framgår hur falskt och oärligt Åke Karlsson uppträdde mot medlemmarna i sitt eget förbund.
Så här skrev Åke Karlsson på hemsidan och i Småbrukaren nr 2:
”Jordbruksminister Eskil Erlandsson är precis den katastrof för svenskt jordbruk och landsbygd som vi i Småbrukarna sedan länge befarat. Jordbruksministerns förslag att slopa gårdsstödet till fastigheter under 4 ha har nu vunnit gehör hos övriga regeringspartier. Beslutet innebär att ca 13 000 småbönder mister gårdsstödet, och som av en händelse lägger nu skatteverket förslag om att höja gränsen för jordbruksfastighet från 2 till 4 ha.

Som endast några månader senare ändrades till en ursäkt till den kritiserade jordbruksministern:

Från: Åke Karlsson
E-postadress: krokeksgard@telia.com
Meddelande: ”Hej. Jag, Åke Karlsson ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare ber härmed om ursäkt och tar avstånd från den i långa stycken osakliga och ofta på gränsen till personangrepp som Jordbruksministern utsatts för av Rune Lanestrand redaktör för Tidskriften Småbrukaren.
Den nuvarande tidningsredaktionen med Rune L i spetsen har efter en konflikt med styrelsen avgått. Vi har en redaktion så gott som klar med helt ny inriktning för vår tidning.Från Förbundets sida vill vi vara med och konstruktivt forma ”Sverige det nya matlandet”.
Med förhoppning om en framtida fruktsam dialog.
Åke Karlsson ordf. Förbundet Sveriges Småbrukare.”

Jag tror inte att Åke Karlssons politiska CV varit okände för Landsbygdspartiet, då de lockade med, alternativt accepterade hans medlemsansökan. Alla vi levande homo sapiens har våra uppsättning av egenskaper. Genom Åke Karlsson fick partiet en man med rika erfarenheter och ett stort nätverk som kunde användas som högtalare för partiet. I vår värld gäller det att höras, att nå ut om man vill räknas. Det var säkert samma tankar som gjorde att LpO:s partistyrelse övertalade Stefan Torrsell(ST) att bli dess ordförande. ST är heller ingen politisk dununge utan har ett CV som rimligen synats av partistyrelsens rekryterare.

Det är kanske så att LpO är en affärsidé, som jagar lämpliga spelare som förhoppningsvis skall lyfta in partiet till statens näringsflöden? Att hela partiet är ense i ett spel av den karaktären är knappast troligt. Men hur många som idag verkar inom partiet har tankar i den riktningen är det ingen som vet. Sättet att jaga spelare till laget talar för att inställningen har inflytande.

En noggrann analys av LpO:s program borde ge indikationer på opportunism, inställsamhet, taktiska avväganden som ger utslag i motsägelser och principlöshet i dess program. Har ST möjligen gjort en sådan analys innan han accepterade att låta sig handplockas till detta politiska projekt? Hur medveten är Stefan Torrsell om vad det är han ger sig in i? Ett parti är inget företag, men när LpO nu använder samma metoder som företag gör för att rekrytera dess VD, kanske LpO också borde se över de regelverk som formar partiets struktur.

Det kanske är dags att kalla in en konsult som lär dess partistyrelse hur ett företags- kultur och laganda formas. Behöver dess styrelsemedlemmar genomgå personlighetstester för att minska friktionerna genom bättre självinsikt och förståelse för medarbetarnas agerande. Jag tror inte partiet skall skuldsätta sig för att låta sig förstås. Jordan B. Peterson har program för att till ett överkomligt pris klara en del av arbetet.

Det finns en omständighet som talar för att Stefan Torrsell gjort en analys av LpO:s program. I ett av sina tal till samlade partimedlemmar säger han som i förbigående: “Ett parti som Landsbygdspartiet Oberoende behöver inget politiskt program.”. Det är ett anmärkningsvärt uttalande av ett partis nyvalda ordförande. Men skulle han yttra sig på detta sätt om han ville komma tillrätta med bristerna i ett partiprogram? Knappast väl. Önskade han en plattform för att “förbättra” programmet borde han sagt det rakt motsatta. Tala om vikten av ett partiprogram som både en gemensam grund och en riktning framåt.

Det finns en mycket rimligare förklaring till ST:s påhopp på sitt partis program. Stefan Torrsell förstår inte behovet av ett partiprogram, det gjorde han inte 2016 då han tog initiativ till att starta ett nytt parti med arbetsnamnet Folkets Rätt 201. Planerna var storstilade och siktet inställt på att få en majoritet i riksdagsvalet 2018. I analysen till stöd för planerna hänvisades till Junilistan och Nydemokrati, ännu hade inte Macron tagit makten i Frankrike så det exemplet kom aldrig på pränt. Folkets Rätt hade inget politiskt program. Efter interna strider så lades försöket ner. I en tråd på Facebook så förklarar Stefan Torrsell varför. De två sista kommentarerna är skrivna av framträdande medlemmar i LpO.: