“Högerns” knäfall för Marx.
Hämtat ur nätets generösa flöde av åsikter:
“Graden av politisk korrekthet, massinvandring, multikulturalism och våld är ett mått på hur höger, hur borgerligt, hur nyliberalt, hur kapitalistiskt ett land är. Den postmarxistiska kultur- och rasvänstern är en skapelse av kapitalet i syfte att stoppa socialismen. Att Östeuropa idag är mer konservativt än väst beror på att det skyddades av kommunismen.”
Vem tror ni är kapabel att göra denna analys, och vem har intresse av den? Ta och fundera över det, medan texten här försöker förstå personen bakom kommentaren.
More…
Marxismen i “arbetarrörelsen”
Patrik Engellau har hamnat på kollision med sina kommenterande följare på Det Goda Samhället. Det har pågått under en tid och har ofta handlat om marxismens roll för det sönderfallande Sverige. PE har svårt att acceptera att det skulle vara något problem med sin ungdoms marxistiska övertygelser. Istället för analytisk klarhet porlande ur den dialektiska materialismens källa, är kommentarsfältet fyllt av frågetecken och mothugg. Redan i det senaste bidragets rubrik bryter den marxistiska retoriken fram: Om man ska kriga måste man veta vem fienden är. Krig var för Marx den högsta formen för politisk kamp, ingen tillspetsad metafor alltså? För den fördemokratiske Marx som inte upplevt 1900-talens världskrig var världskriget en eftertraktad möjlighet, en förutsättning för att Paris proletärer skulle segra 1848. Revolution och krig var för Marx synonymt. Fienden är “Politikerväldet”enligt PE, More…
