Klyvnadens tid

Lien har idag ingen betydelse för vår försörjning. Ändå finns vi som anser att den borde ha det. Är det en orealistisk romantisk dröm eller finns det argument för liens återtåg? Vårt samhälles sårbarhet talar för att alla som har en bit mark  bör skaffa liar och kunskapen att använda dem.

Beredskap och vetenskap.
1858 drabbades solsystemet av en elektromagnetisk chockvåg som slog ut den elektronik som fanns. Händer något liknande idag kommer all infrastruktur att slås ut. Städerna kommer på några dagar att förvandlas till en mardröm i mänsklig misär. Som en kontrast till detta pågår på indisk landsbygd ett teknologiskt skifte där skäran ersätts av liar. Kan liar motverka flykten till städerna också i Afrika? Till den beredskap som allt fler inser att alla måste bidra ingår också att hålla kunskaper levande. För liar finns naturligtvis också ett hur och varför, förståelse i liens unika egenskaper och handhavande.

Vi vill gärna tro att “vetenskapen” är en garant för sanning, ljuset som befriar oss från gamla vanföreställningar. Trots årtionden av hälsoaktivism påstår livsmedelsverket fortfarande att animaliskt mättat fett och rött kött är hälsofaror just med vetenskapen som argument. På 1990-talet nåddes en höjdpunkt i alarmistisk galenskap, då hönsägg klassades som hälsofara. Återigen var det animaliska fettet boven. På livets alla områden visar det sig att vid en djupare studie så lever vanföreställningar med eller utan påstått stöd i vetenskap vidare. När konsten att hantera en lie inte längre förmedlades över generationer genom ett allmänt bruk kom även här felaktigheter få en stor spridning genom ett fåtal auktoriteter och det skrivna ordet som verktyg. Denna text är ett försöka att bidra till att göra upp med brister i  hur en skarp lie skapas och underhålls.

Brynets centrala roll.
Centralt är hur brynet påverkar lien, dess knivskarpa egg som är det enda som kommer i kontakt med gräset. Efter att en tunn och rak profil skapats genom slipning eller knackning hänger allt på brynet och den grad som brynet avsätter på eggen. Att eggen är tillräckligt tunn och spetsig är en förutsättning för att graden som brynet skapar skall placeras längst ut på eggen. Viktigt är också att brynet är fint så att graden blir kort och tät. Dess närvaro känns som en strävhet om man med en ytterst lätt hand med tummens hudsida följer eggen. När denna grad – denna sågtandade mikrostruktur – nötts ner av användning känns eggen glatt. Det är då dags att återställa graden med brynet.

Myter om brynet.
Givet att denna mycket korta beskrivning av brynets roll är riktig, består vanföreställningen i att förneka brynets positiva betydelse för liens förmåga att skära gröda. De internationellt kända David Tresemer och Peter Vido förklara i The Scythe Book från 2001: “Brynets uppgift har alltid varit att avlägsna graden så fullständigt som möjligt”.

Enligt detta synsätt är brynets enda uppgift att återställa liens geometri, dess profil, som skapas vid slipsten, eller med städ och hammare . Tyvärr är det detta perspektiv som varit vägledande för det nätverk av lie-entusiaster som med stöd av Hantverkslaboratoriet i Mariestad gett ut Liehandboken.  Här beskrivs liens skärpa som följer.

Eggens görs vass genom att den görs spetsig och jämn. Det vill säga att det är önskvärt att
eggen ytterst består av så få molekyler som möjligt, samt att det är så motståndsfritt som
möjligt längs hela eggen.

Är graden av jämnhet så viktig att eggen skall mätas i molekyler så borde lieeggen poleras. Då infrias också önskan att liens kontakt med grödan skall ske motståndsfritt. På grund av grödans ringa motstånd behövs istället den friktion som den sågtandade mikrostruktur som ett bryne kan skapa. Friktion som ökar motståndet och förmedlar den energi som behövs för att gräset skall skäras. Bristen på förståelse för brynets roll för eggens skärpa är uppenbar.

För att ge ett slags verklighetsstöd för denna teori har terminologin anpassats. Begreppet grad nämns inte i Liehandboken, istället används det negativt laddade råegg som ger stöd för idén att brynets uppgift är att “avlägsna graden så fullständigt som möjligt”. Det är viktigt att skilja mellan grad och råegg. Råegg är en grad som är så stor att den syns med blotta ögat och beror på att materialet i verktyget är för mjukt. En råegg är i alla typer av skärande verktyg oönskat och måste avlägsnas. Det är däremot inte den grad som ett fint bryne alltid skapar. Att graden inte syns med blotta ögat betyder inte att den inte finns.

Någon vän av ordning invänder nu troligen: det är inte endast Liehandboken som inte uppmärksammat skillnaden mellan råegg och grad. Det stämmer. Att inte Tormek uppmärksammat skillnaden är uppenbart eftersom begreppet råegg genomgående används även vid alla instruktioner för köksknivar, där behovet av att vårda den sågtandade mikrostruktur som ett fint bryne skapar finns. Att den inte uppmärksammats beror kanske på det inflytande som skärpning av verktyg för hårda material haft även för författarna bakom Liehandboken.

Bredda perspektivet.
För att skapa en större förståelse behövs kanske ett bredare perspektiv på hur skärande verktyg används. Det som sällan berörs då skärpning av skärande verktyg behandlas är hur och till vad de används. Därför skall jag avsluta med just det.

Intressant är för det första verktygets rörelse i förhållande till det som skall bearbetas. Är rörelsen skärande eller saknar verktyget en skärande rörelse-komponent som en yxa eller ett stämjärn som har ett rent frontalt angrepp. För det andra, vad kännetecknar det material som skall skäras: är det hårt eller mjukt, sitter det fast – orörligt som ett träd – eller gör det endast ett ringa motstånd  – som exempelvis tomaten som ligger fritt på en skärbräda eller gräset som skall skäras med lien.

Lien och yxan visar sig vara radikalt olika då det gäller hur och till vad de används, en kunskap som är avgörande för hur de skall slipas. Den skärrörelse som styr liens angrepp i det mjuka gräset, som ger ett litet motstånd, kräver en annan slags skärpa än yxan. Mer behöver inte sägas för att förstå att en lie och en yxa inte främst skall värderas för sina likheter utan för sina olikheter. Till skillnad från lien används yxan ofta utan en skärande rörelsekomponent. Den grad som brynet skapar och underhåller på liens egg bidrar till dess skärpa, men gör istället yxan slö då graden mosas mot eggen vid det frontala angreppet i den hårda veden och försämrar eggens skärande egenskap. För att avlägsna brynets grad bör yxans egg poleras med polermedel på en mjukare skiva. Det kan knappast tillräckligt påpekas hur unik lien är i förhållande till andra eggverktyg. Det lilla motstånd som den aktuella grödan gör ställer stora krav på skärpan.

Ovanstående bild kan användas för att ge en vägledning till hur olika verktyg under varierande  förhållande skall hanteras. Vad är skillnaden på köksknivar som används till att skära eller hacka grönsakerna med? När skall man välja att polera eggen och när skall man avsluta skärpningen med ett fint bryne för att skapa en grad som fungerar som en ytterst fin såg? Skall skärpningen av läkarens skalpell avslutas med ett mycket fint bryne eller med att poleras? Är det skärpan eller hygienen som är viktigast? Valet avgörs av materialets hårdhet och verktygets angreppsvinklar och rörelse i materialet. Frågor kan ställas, hypoteser prövas och svaret får vi söka i de alternativa valens effektivitet vid användning.

Evert Larsson
admin@klyvnadenstid.se