Minaret och Moské
Moské och Minaret.
Tillstånd för att inrätta en minaret har nu blivit en fråga för ordningsmakten. Det är helt enkelt polisen som får ta emot ansökan om att placera rabbinen eller hans stämma högt där uppe i tornet. Nyordningen har fått beröm, men varför? För politiker passar det naturligtvis utmärkt, de slipper själva ta ansvar, göra rätt för sin uppkoppling mot offentliga näringsflöden.
För de flesta journalister, skvalpande om kring i en ideologiska soppa av postmodern nihilism och infångade i av storbanker skuldsatta tidningsmonopol, är de både till penna(näringsfånget) och hjärna effektivt blockerade för att till oss ovanligt dödliga ge information.
Kapitalismen 5.0
Kapitalism 5.0
Kapitalism kan betyda så mycket, för de flesta i Svergie är det en förutsättning för frihet och demokrati, genom knytning till fri företagsamhet. Fri företagsamhet är förvisso viktig för både frihet och demokrati. Men är det verkligen det kapitalism har gett oss? I fri företagsamhet, som i den amerikanska drömmen, skapande för den “kreative”, den starka individen möjlighet att slå sig fram. Men för hur många är detta en realitet? Finns det möjligen saker att förändra som gör att möjligheterna inte bara knyts till de som kan eller ges möjlighet att kontrollera tillräckligt med kapital?
För att dessa frågor skall kunna få ett rimligt svar måste vi veta hur rikedom, kapital, idagens system samlas upp på ett fåtal rika händer. Hur sker kapitalackumulation i dagens penning och banksystem? Kunskaper behövs för att rätt kunna styra samhällets värdeföden, Men räcker detta, ligger inte hemligheten i ett alternativ för de många i att se möjligheten i själva produktionen? För att vi skall kunna svar på någon av dess frågor måste vi röra oss i det sociala kraftfältet som arbete kapital tänjer vår värld utefter och som samtidigt visar gränserna för vårt handlande.
Jesus älskar alla barnen
Jesus älskar alla barnen, alla barnen på vår jord..
Rasistiska och hatiska kommentarer från SverigeDemokraters hemsidor dras av och till fram för granskning i dags och kvällspress. Samtidigt är Sverige Demokraterna landets 3:s största parti räknat i sympatier, i de senare mätningarna.
Hur går detta ihop, är alla dessa människor rasister? Heller finns dolda opinioner som aldrig får plats i våra medier?
Julhälsning
En julhälsning
Julen är nu framföra allt annat en kristen högtid. Även om till och med namnet här i Sverige talar om en helt annat ursprung så har den Forna Seden att fira solens återkomst tagits över av kristen förkunnelse om guds sons födelse denna högtid.
En tanke av solidaritet borde därför framförallt skänkas dem vars julfirande nu hotas.
Vintersolståndet
Vintersolståndet.
Midvintersolståndet så har det kommit att heta, kanske beroende på Carl Larssons Midvinterblot. En av hans mest omdebatterade konstverk. Motivet faller tillbaka på Snorre Sturlassons Yngligasagan enligt vilken Svearnas kung Domalde väljer att offra sig till gudarna för att stävja år av missväxt. Riktigare är kanske att kalla denna den mörkaste dagen på året för vintersolståndet.
Avlyssningshaveri
Avlyssningshaveri
En bild som lämnat mång spår av sorg och förtvivlan. Ett offer, med all sannolikhet helt oskyldig till sin fruktansvärda död den 9 i 11 2001. Den avlyssningshysteri som nu av SÄPO håller på att säljas in hos Sveriges nätleverantörer, hur många oskyldiga offer kommer den att skörda, och är det priset för denna mans olycka? Det senare är vad krigarna mot terrorismen vill få oss att tro. Hur många offer har nu detta krig skördat och hur många nya, lika oskyldiga som den fallande mannen, återstår att fånga i övervakningsnätet?
Denna mans upprättelse, vårdandet av hans minne och vår frihet är båda beroende av hur händelserna på Manhattan den 9/11 2001 hanteras.
Malmeus klyfta
Malmaeus “Tillväxt”: Ingen botten, men djup klyfta
Det krävs diskussioner om vårt ekonomiska system för att det skall bli möjligt för mannen på gatan att förstå och ta ställning till alternativen. För nya analyser, teorier och förslag är diskussion och tankeutbyte en förutsättning för utveckling, polemiken blir en första nödvändig prövosten i en kollektiv lärprocess. Våra akademier med alla sina nationalekonomer väljer dock nästan uteslutande tystnad..
Vårt ekonomiska system är ingen del av naturen med ett okänt antal nivåer och beroenden, det är konstruerat av människor och definierat genom lag och är därför en företeelse som går att förstå. Nationalekonomernas uppgift i ett demokratiskt samhälle byggt på en avancerad arbetsdelning är att vara våra ögon för att förstå och förklara vad som sker inom sitt ämnesområde. 6 år av ekonomisk kris med ökande arbetslöshet och dyrtid utan någon förklaring till det människoskapade ekonomiska kräftgången vi sitter i, bara tystnad. Är tystnad här en kvalifikation för meriter, karriär och lön?
Mikael Malmaues håller inte tyst, men det han säger bär tvetydighetens kännemärken. Är detta ett tecken på att något nytt håller på att hända, börjar det bli tillräckligt många ekonomer som tröttnat på att dra det nationalekonomiska positivet?
I Grus&Guld anmäldes hans bok Tillväxt till varje Pris av Gunnar Rundgren, nedan kommer en längre kommentar till denna anmälan.
Barnbegränsande livsmedel
Barnbegränsande livsmedel.
Frågan om rötslammet blir en allt hetare fråga. Kommunernas reningsverk och deras deponier av rötslam blir allt större, problemet måste på något sätt lösas. Att sprida slammet på åkermark har länge varit en politikerdröm, men röner allt större motstånd, orsaken är uppenbar, rötslammet är inte det oproblematiskt kretsloppsanpassade jordförbättringsmedel politikerna föreställer sig.
Brev till Gertrud
Mitt brev till Gertrud.
Diskussionen om orsakerna till den pågående skuld och finanskrisen pågår idag framförallt bland bloggar på nätet. Diskussioner, det är i de flesta fall en överdrift eftersom mainstream ekonomer och marxister hittills valt strategin att förtiga. Att undvika diskussion är ett effektivt sätt att bromsa den kollektiva kunskapsutvecklingen. På Grus&Gulds insändaresida (JAK:s medlemstidning) har redaktionen nu börjat med att förtala budbärare till monetär reform genom namngivning. Hur detta går till och vikten av att det bemöts hoppas jag detta öppna brev till signaturen Gertrud skall visa.
