Postmarxism

Vänstern efter Marx.

22 dec , 2019  

Vänstern är i kris. Åsa Lindeborg kallar sig inte längre vänster. Kommunistiska Partiet(KP) håller på att klyvas under trycket av massinvandring. “Hela K brakar samman” är en kommentar på en FB-sida där marxisternas framtid diskuteras. Malcom Kyeyeone har under flera år kritiserat vänstern för dess identitetspolitik, hur vänstern smält samman med medelklassen. Samma kritik av Vänsterpartiets identitetspolitik står Ann-Charlotte Alstadt för:vilket(brist på försvar av kollektivt ägande) kan ha rullat i gång den slutgiltiga renodlingen av V till ett allmänhumanistiskt lydparti till S. Alltså alternativet för det samhällsskikt som inte kan känna igen sig i arbetarklassens oborstade sosseskock utan hellre vill känna igen dem på morgonen som sin egen rot- och rut-arbetarskara.

De flesta som nu går till attack på KP och V ser sig som marxister. Intresset att syna den ideologi som varit ryggraden i både den revolutionära och den reformistiska “arbetarrörelsen” lyser med sin frånvaro. Här finns alltså ett givande perspektiv att utgå från för alla som inser att vänstern har en plats att fylla i Sverige och som vill bidra till dess förnyelse. Fruktbarheten i denna inriktning tänker jag själv försöka bevisa med mina bidrag  i diskussionerna. På Klyvnadenstid.se har ämnet fått en egen kategori – Postmarxism – där artiklarna kommer att samlas.

Här kommer två av mina kommentarer från diskussioner med ofta gamla kommunister som ser sitt politisk livsverk falla sönder.

Ett: tråden som hittills endast har min kommentar lyder: Identitetspolitik ja… det skiter jag i.. Är inte “nationell identitet” identitetspolitk?

Min kommentar:
Allt kan sägas vara identitet, det gäller även politisk tillhörighet. Vad som är viktigt är väldigt olika för varje individ. För en del kan till och med något så perifert som en fotbollströja betyda allt.

Skapar inte den marxistiska ideologin en väldigt djupgående intellektuell identitet, ideologisk tillhörighet. Är det inte marxismen som håller samman det kommunistiska partiet.

Det som gör den nationella identiteten överordnad är att den sammanfaller med demokratin, med det politiska ramverket. Oavsett vad Marx och alla de som kom efter har sagt så övertrumfar det klassidentitet och klassintresse. Oavsett vilken roll vi anser klasskampen har i det mänskliga samhällets utveckling så avgörs den i, inom detta politiska ramverk.

Två: Detta är ett inlägg från en grupp som brutit sig ut ur KP och kallar sig själva Framåt Sverige.

Punkt 3 – Nej till ett mångkulturellt Sverige!
Sverige har en flertusenårig historia med en levande kultur. En levande kultur tar till sig nya inslag i en lagom takt och växer organiskt fram. Vi har också en rik variation av vår inhemska kultur inom landet. Allt från Ystad i söder till Kiruna i norr. Denna skall vi ta till vara på och vara stolta över. Främmande kulturella element som inte omfattar svenskarna och har blivit en del av vår kultur skall inte heller ha en plats i landet. Det rör sig framförallt om klankultur som är en grundbult bland många andra etniska grupper men som inte hör hemma i det svenska samhället. Men i Sverige ser vi överallt allt mer och mer inslag av islam. Moskéer byggs nya, det byggs minareter och det görs böneutrop. Det säljs halalmat som standard i var och varannan butik i Sverige. Slöja och burka är en vanlig syn överallt och ifrågasätts inte längre i större utsträckning. Islam har blivit en totalt normaliserad del av det svenska samhället men ändå finns det inga svenska muslimer. Vi säger nej till ett mångkulturellt Sverige för att vi vill ha ett svenskt Sverige med en levande svensk kultur även i framtiden.

Min kommentar:
Skiljelinjen går inte vid etiketten “mångkultur” utan om man inser att de med massinvandring importerade klankulturerna är ett hot mot den tusenåriga tradition vi har i Sverige att bygga ett politiskt system som med lagar överskrider klan och hederskulturer.Försvaras inte majoritetskulturen idag har vi inbördeskrig imorgon. Att vänstern inte vill förstå det kanske beror på att inbördeskrig och brodermord varit en våt dröm, även kallat socialistisk revolution.

Följ diskussionerna om vänsterns framtid på Klyvnadenstid.se under kategorin Postmarxism.
admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *