Detta är en dokumnetfil upplagd för att underlätta förståelsen för JAK:s utveckling.
JAK:s strategi.
Den svenska bankmarknaden har sedan bankregleringen avskaffades i mitten av 80-talet utvecklats mot en för realekonomi och folket negativ riktning. Det decentraliserade systemet av banker har slagits samman till några storbanker där numera inte ens en bodelning mellan affärsverksamhet och spekulation valts att upprätthållas. Dessa storbanker driver därför nu allt längre bort från realekonomi, småföretags och privatpersoners ekonomiska problem. Allt mer utrymme skapas så för JAK, en bank med inriktningen att vara ett stöd för verksamheter med lokal och hållbar inriktning.
Under den tid av relativt stabil ekonomisk uppgång som kännetecknat de senaste 40 åren har JAK:s strategi fungerat relativt väl trots att de lån som kunnat erbjudas rent ekonomiskt inte varit så fördelaktiga som säkert många förväntat. Räntefriheten borde ha lett till lägre lånekostnader, det var min utgångspunkt när jag valde att bli JAK-kund. ”Det som i andra banker ger avtryck i monstruösa bankpalats borde i JAK:s fall synas i lägre kostnader för låntagaren”, vilket kanske inte är en alltför orimlig reflektion från en blivande bankkund. JAK-räntefria lånefilosofi har alltså inte lett till ett klart utfall i låga lånekostnader, däremot har JAK:s räntefrihet haft en stor betydelse som mjukt, ideologiskt och politisk motiv.
Banksystemet administrerar vårt skuldslaveri.
Vi lever i en värld av skulder, det är skuldsatta länder, företag och privatpersoner som fångats in i ett skuldnät. I händelse av att ekonomin nu utvecklas till en djup ressession kommer många att hamna i skuldnätens maskor vilket kommer att berika det finanskapital som kontrollerar bankerna. JAK å andra sidan står mot detta som ett lysande skuldfritt exempel. Det som JAK:s kunder reglerar med sitt eftersparande skapas i andra banker som skuld, det är samma skuld som bygger upp vår penningmängd. Det är detta system som tvingar riksdagen att låna pengar till ränta istället för att skapa pengarna själva och skuldfritt. Det är detta system som tvingar oss till skuldslavar.
JAK:s kunder, sparare och låntagare har ingen del i detta pyramidspel. Och för JAK finns ett uppenbart egenintresse i att tala tydligt i dessa frågor. Här bör vi visa att en bankverksamhet inte behöver innebära att hela ekonomi dras ner i skuld, genom dess verksamhet. För att kunna göra detta på ett brett och offensivt sätt behöver JAK ta ställning för de två grundläggande principerna för en demokratisering av penningsystemet.
Bankerna skall fråntas rätten att skapa vår kronans penningmängd. Det är den av folket valda regeringens uppgift.
Bankernas uppgift är att endast verka som mellanhand mellan sparare och lånare. Bankerna tillåts inte skapa pengar
Stärka JAK:s ideologisk-politiska profil.
G&G är det viktigaste organet för att visa vilka vi JAK:are är. Frågan som bör ställas är om tidningen verkligen utnyttjas på det för banken bästa sättet. Mycket plats tas till identitetsskapande, dvs de rätta åsikterna för en famlande alternativrörelse. Vi har under årens lopp fått flera artiklar som behandlar lokala valutor, trots att det i Sverige inte finns något reellt fungerande system av det slaget. Hur vårt existerande banksystem verkligen fungerar däremot, har vi hållits ovetande om. Inte ens på hemsidan finns en beskrivning på hur vårt svenska banksystem fungerar. Frågan om hur detta dysfunktionella system skall kunna åtgärdas syns också mycket litet av. Vad pengar egentligen är och hur de utvecklats under historiens gång saknas också. Troligen skulle sådana artiklar leda till engagemang och diskussion bland läsare då det finns olika teorier i dessa fråga. Teorier som skulle behöva nötas mot varandra därför att de har betydelse för hur vår framtida banknäring skall komma att se ut. Troligen kommer inte JAK längre att kunna låtsas som om frågan om en reform av vårt penningsystem inte finns, därtill händer det nu alltför mycket. Att det skulle vara för att JAK själv är en del av bankverksamheten, som G&G visar en sådan beröringsskräck för detta ämne är en olustig aning, som jag hoppas att JAK:s medlemmar kommer att befria mig från.
JAK:s ställning i allmänhet.
JAK:s sunda bankverksamhet ger dina besparingar 100% täckning. JAK och dess kunder bidrar heller inte till att pumpa upp vår skuldbaserade penningmängd och gör därmed vad som går för att undandra spararnas pengar från spekulationsekonomin.
Genom att ta ställning för en reformering av vårt penningsystem kommer JAK:s mervärde för kunden att öka. Att JAK tar sitt ansvar för att påtala svindleriet inom bankverksamheten, en bransch som JAK själv tillhör, kommer att betyda alltmer ju längre skulden fördjupas.
En monetär reform är inte endast en intern bankfråga, det är den viktigaste politiska frågan som över huvud taget kan adresseras idag. Den kapar den strypsnara som finanskapitalet lindat kring demokratin, ”Den som är satt i skuld är inte fri”. En reformering av penningsystemet är den enda kända möjligheten till frigörelse från detta skuldberoende. För JAK betyder ställningstagandet för en monetär reform ett mervärde för vår bankverksamhet. Den ger starka argument för att välja just JAK.
Efter kriget började en förändring i synen på skuldsättning ske. 70 och 80-talets inflationsekonomi ”lärde” många att man till och med kunde bygga upp en liten privat förmögenhet på sin skuld. Den nu sig utvecklande skuldkrisen kommer att påverka den nu historiskt sett mycket liberala synen på att skuldsätta sig. För en bank, som ju sitter på den andra sidan om lånet, är detta något man måste ta mycket noga i beaktande. Generellt gäller naturligtvis att det blir mycket viktigt att kunna redovisa varje krona av lånekostnaderna och hur den är uppbyggd och konstruerad. Idag sker en språngartade utveckling vad gäller kunskaperna om hur vårt banksystem är konstruerat. Det är inte alls omöjligt att den kritik som kommer att riktas mot bankverksamheten också kommer att spilla över på JAK. Eller rättare, det kommer att finnas starka intressen för att hitta syndabockar användbara endast av det faktum att det är en bank. JAK skulle för storbankerna vara ett perfekt litet offer att blåsa upp för att själv undgå kritik. Försvaret av JAK under sådana eventualiteter måste även utgå från ingående kunskaper om hur banksystemet och storbankernas roll i det fungerar. Dess klarare JAK redan idag är i dessa frågor dess starkare kommer JAK:s position att vara. Ansvaret för skulden, dess tillväxt och vilka som tjänat på den kommer formodlingen att vara huvudfrågor.
Lånens kostnad ändå viktigast.
JAK:s möjlighet att överleva och därmed möjlighet att få en ökad betydelse beror av hur vi förmår utveckla alla våra värden. Det viktigaste är och förblir dock att hålla ner kostnaden för lånet. JAK svagaste punkt är den höga lånekostnaden, detta problem borde kunna åtgärdas. Men det är inte bara den höga kostnaden som är ett problem. Det är även den procentuella utformningen, genant likt ett räntesystem. Att lånets storlek inte är linjärt belastande för lånets omkostnader, borde avspeglas i lånekostnaden, vilket skulle kunna åstadkommas med en så stor fast del, som det ”lilla” lånet kan bära, kompletterat med en betydligt lägre räntesats än den som idag är, under 1%, måste vara en målsättning.
Jag yrkar därför att:
-JAK tar ställning för rörelsen för en monetär reform, vars inriktning kan sammanfattas:
Bankerna skall fråntas rätten att skapa vår kronas penningmängd.
Bankernas uppgift är att endast verka som mellanhand mellan sparare och lånare.
-Innehållet i G&G underordnas bankens behov och att innehållet mer behandlar kärnverksamhetens ämnesområden och problem.
-En översyn av JAK:s lånekostnader görs i enlighet med motionens intentioner.
Kristinehamn, 2013-01-31
Evert Larsson
—————————————————————————————————-
Kontanthantering.
Frågan om våra kontanters, mynt och sedlars, ställning har blivit en het fråga efter att bankerna startade sin site om ett kontantfritt samhälle. Efter att detta initiativ uppmärksammats och kritiserats stängdes hemsidan ner. Storbankernas mål att ta bort kontanterna har därför inte avskrivits, deras offensiv I frågan har däremot på grund av stark kritik, tillfälligt pressats på defensiven.
Sedlar och mynt har ett stort värde som gör att även JAK som bank måste visa sitt stöd för fortsatt kontanthantering. En inte alls obetydlig del av de I Sverige boende har inte tillgång till något annat bytesmedel än kontanter, deras liv och överlevnad hotas av bankernas planer.
Ett borttagande av kontanter leder till att ett samhälle där bankerna har fullständig kontroll av medborgarnas ekonomiska liv öppnas. Vårt komplicerad samhälle blir genom kontanternas borttagande dessutom ytterligare ännu mer sårbart för störningar.
Även om kontanthanteringen kostar så har det så stora världen att det måste försvaras. Vi måste inse att det stora värdet med sedlar och mynt är dess decentraliserade och jämlika egenskap, för en sedel nekar ingen hand.
Jag yrkar därför att:
-JAK uttalar sitt stöd för att bibehålla sedlar och mynt.
-JAK efter förmåga själv blir en kontantförande bank.
Kristinehamn, 2013-02-01
Evert Larsson
