Klyvnadens tid

Detta är en dokumnetfil upplagd för att underlätta förståelsen för JAK:s utveckling.

JAK:s vision om räntefri ekonomi och monetär reform.

JAK-stämman 2013 beslutade att verka för monetär omställning. Motionen röstades igenom med en betryggande majoritet.

Följande motion är dels en värdering av hur JAK-stämmans beslut förvaltats under tiden som gått, samt på grundval av detta, ett förslag till hur årets stämma skall föra frågan vidare.

En viktig del i JAK:s arbete för räntefri ekonomi och monetär reform är hur de förs fram i medlemstidningen Grus&Guld. Därför har undertecknad skrivit nsändare till G&G och på olika sätt verkat för att stämmans beslut skall få genomslag i tidningen och JAK:s verksamhet.

Min målsättning har varit att få G&G att på ett generöst, bejakande sätt skriva redaktionella artiklar om monetär reform. Artiklar som i stämmans anda och mening förmedlar deras budskap till medlemmarna på ett sätt som gör monetär reform enkel att begripa. Under det knappa år som gått har ännu inget sådant material beretts plats i G&G.

Vad har då JAK styrelse bidragit med för att följa stämmans beslut? För att uppmärksamma JAK:s styrelse på stämmans beslut om monetär reform skickade undertecknad ett brev med följande förslag:

Grus&Guld:s pappers och nätupplaga skall under de följande numren fram till stämman i nnehålla ledare såväl som redaktionellt material som behandlar de båda frågorna. Dessa frågor måste nu lyftas upp från i nsändarsidorna för att behandlas på ett generöst och journalistiskt kreativt sätt. Efter samtal med redaktionen VET jag att tidningens ansvariga besitter all den kunskap som behövs för att kunna genomföra detta.

Att den av Nils Fagerberg 2005 skrivna c-betygsuppsatsen på JAK-stipendie lyfts fram i JAK:s utåtriktade arbete. Att om vilja finns från Nils, en popularisering görs för brett spridande.

Att inte mina förslag lett till några resultat är G&G senaste fyra nummer ett facit på. Vilken roll styrelsen har för att frågan om monetär reform inte kommit upp hoppas jag ett klipp ur styrelsens brev ger ett svar på.

DÅ JAK uttalar sig anser vi att det vi säger bör ligga i linje med organisationens syften dvs inte kolliderar med vår vision om ett räntefritt samhälle, samt att det bör finnas en mottagare av det vi vill säga. Det känns i nte seriöst att utfärda två pressmeddelande som hävdar att ” JAK är för kontanters bevarande” och “JAK är också för en monetäromställning”.

När det gäller monetäromställning och pengaskapande är det områden omgärdat av många sanningar, fakta och åsikter helt beroende på vem som formulerar budskapet, som vi först, innan vi uttalar oss måste bringa reda i. Även JAK skapar nämligen pengar i den stund ett lån utfärdas. Ämnena är i nga vi tidigare uttalat oss i eller haft åsikter om (bl.a. eftersom vi inte är en kontantförande bank och att då uttala sig om kontanternas bevarande kan tyckas något problematiskt, det blir lätt att för omvärlden att säga “än ni då, vad gör ni!?”).

Vi har påbörjat processen att uppdatera JAK-boken som används i JAK-skolor, ungkurser m.fl. tillfällen. där kommer ett kapitel om vad pengar är, hur de skapas och ev. problematisering kring detta att finnas med, det tar dock tid och beräknas bli klart under senare delen av 2014. Ett arbete som inte budgeteras för vare sig i tid eller resurser för 2013 och som vi uppfattar det stort och komplext fyllt av olika föreställningar. På JAK-skolan i november kommer en delkurs att heta “konsten att skapa pengar” som även kommer att genomföras på kommande JAK-skolor (om det finns tillräckligt med intresse).

Nils Fagerbergs uppsats finns tillgänglig på hemsidan och för stunden ligger det inte i planen att göra en populär variant av den. Alla lokalavdelningar har också möjlighet att fördjupa sig i ämnet och oss veterligen har t.ex. LA Stockholm bjudit in olika typer av föreläsare med kunskap inom området.

Det glädjer oss också att du precis som vi uppskattar kunskapen på vår tidning G & G men då styrelsen i nte har för avsikt att beordra redaktören för tidningen vad hon ska skriva och inte skriva kan vi i det fallet du föreslår om tidningens inriktning bara hoppas att redaktören uppfattar att det är en angelägen debatt bland många att föra och planerar in en sådan som det passar henne.

Styrelsen visar med tydlighet hur de åsidosätter stämmans beslut, stämmans attsatser nämns över huvud taget inte. Men faktum är att det finns en sanning för JAK gällande monetär reform, och den fastställdes på stämman 2013.

Det enda initiativ som utlovas är en timmes föredrag om “hur pengar skapas” på 2013 års sista JAK-skola. innehållet har fått kritik från röster på högsta nivå men ingen har skriftligt ställt upp till föredragets försvar.

Detta föredrag bryter till sitt innehålla på alla väsentliga punkter mot stämmans beslut om en monetär reform och kan inte ses som annat än ett försök att kapsla in och bryta udden av kravet på monetär reform.

En monetär reforms kärna är att avskaffa bankernas skapande av skuldbaserad valuta. i föredraget hävdades att, ”alla pengar är skuld”, och att ingen förändring av penningsystemet behövdes, möjligtvis en höjning av fastighetsskatten.

Förespråkare för monetär reform och kritiker till mainstreamekonomernas syn på vår ekonomi hävdar att det inom etablissemanget inte är tillåtet att ifrågasätta banksystemet. Den obehagliga frågan som kryper under skinnet på varje tänkande kritiker av vårt ekonomiska system är om även JAK är underkastade dessa krav och av bankinspektionen ålagd att säkerställa regelverkets hegemoni inom sitt arbetsområde. Disciplinerad att föra fram dessa diskussioner för att få fortsatt förtroende och bankoktroj förnyad.

Varför är det viktigt att pengar per definition beskriv som skuld? Är detta ett sätt att inför kommande systemkriser genom begreppsmässig förvirring bryta udden av kritiken mot de skuldbaserade penningsystemen? På något sätt måste den våg av kritik och upprördhet som kommer efter att systemet bryter samman, hanteras. Frågor som: Varför måste pengar föresätta att stat, folk och företag skuldsätter sig? Redan nu skapas så definitionerna av pengar som gör ett mumbojumbo svar möjligt. “Alla pengar är skuld”

Att dagens system verkligen grundar sig på att stat, företag och privatpersoner ställer sig i skuld för varje krona av vår penningmängd, därom råder i dag en allt mer enstämmig åsiktsgemenskap bland de som överhuvud taget reflekterat över frågan. Denna skuldbaserade valuta som bygger nationens samlade skuld är därmed också den kraftigaste omfördelande kraften från fattig till rik, från skuldsatt till kapitalägare.

Det som förespråkas som en lösning, en monetär reform, innebär att det istället är en ur demokratin sprungen institution som skapar pengarna oberoende av att varken stat eller privatpersoner skriver några skuldsedlar, de är en icke skuldbaserade valuta. Men fungerar genom det politiska förtroendet som finns mellan medborgare och regim. Pengarna cirkulerar sedan som riktiga pengar utan någon förpliktelse, utan att förmedla någon skuldrelation, vårt kollektiva tillit och förtroende för denna institution är det som kan rädda samhället från skuldsättning och att bli de rikas slavar.

Istället för att låta dessa faktiska omständigheter vara grundvalen för definitionen av pengar kämpar nu JAK för att även dessa pengar skall sägas vara skapade som skuld. På filosofins smala och spända lina finns ett “sofistikerade resonemang” som förs kring pengars skapande, som rent logiskt går att föra till en slutpunkt, men för ”vanligt folk” som mycket väl vet vad en skuld är, blir detta bara förvirrande. Pengar är Pengar och skuld är skuld.

Jaks styrelse, dagliga ledning och anställda har säkert haft anledning att under lång tid fundera över frågorna kring bankernas funktion eftersom JAK i frågan om hur lån beviljas inte skiljer sig från någon annan bank. Det finns här ett uppenbart intresse, eller fallgrop att genom detta filosoferande kring skuld dra en förvillande slöja över trolleritricket, penningskapandet. Hör detta intresse samman med att JAK är en del av en “privat” bankstruktur och uppfattar varje statlig begränsning av dess makt, som exempelvis en nationalisering av penningsystemet, som ett hot.

Att det kan förhålla sig på detta sätt stöds av det faktum att inflytelserika styrelsemedlemmar aktivt hävdar att privat skapandet av pengar i sig inte är något problem, det är först då de kopplas samman med ränta som problemet uppstår. Detta är en mycket naiv ståndpunkt som inte förstår skillnaden mellan en nationell valuta som skall fungera för alla lika, i ett helt land, och samtidigt balanseras mot landets samlade produktion och allt vad lokala organisationer och företag kan hitta på inom ett avgränsat kollektiv. Vad är det som gör det så svårt för JAK att ta ställning för en skuldfri valuta, är det att den för att vara skuldfri också måste vara under statlig kontroll, representera hela valutaområdet.

När krisen drivit folk från hus och grund kommer en hård strid att föras om orsakerna till det ekonomiska eländet, hur de ekonomiska begreppen som pengar och skuld då är definierade är av största vikt för att orsakssambanden skall bli klarlagda och den kollektiva kunskapen om vad som orsakat sammanbrottet så tät och robust att en reformering av systemet inte går att smita från.

I sista stycket smiter styrelsen från sitt ansvar genom att undvika att säga det självklara, att G&G:s innehåll skall stå i överensstämmelse med medlemsbankens målsättning och den politik som den formuleras av dess medlemmar i stadgeenligt fattade beslut. Styrelsen vill att redaktören skall fortsätt med sin ohörsamhet. JAK betalar 2 miljoner för G&G, om styrelsen velat och vill, så behöver inget sägas, knappt en andning förmedlas, G&G:s redaktion har ingen makt, och man biter inte en födande hand. Trixandet runt den redaktionella friheten saknar trovärdighet.

Hur kan det då komma sig att JAK styrelse har agerat på detta sätt? Frågan har ställts tidigare men förtjänar att upprepas. Får en svensk bank idag över huvud taget säga sanningen om hur banksystemet fungerar? För att inte frågan skall behöva ställas igen kan årets stämma göra förtydligande som förhoppningsvis kommer att göra denna fråga obsolet. Stämman kan flytta fram frågan ytterligare ett steg och på så sätt befria den från en av styrelsens viktigaste invändningar. Styrelsen skriver i sitt svar på frågorna kring monetär reform.

Då JAK uttalar sig anser vi att det vi säger bör ligga i linje med organisationens syften dvs inte kolliderar med vår vision om ett räntefritt samhälle,

Kan frågan om en monetär reform på något sätt stå i motsättning till JAK:s övergripande målsättning för en räntefri ekonomi? Det beslut som stämman tog 2013 berör inte frågor om räntor över huvud taget. Kärnan i stämmans ställningstagande för en monetär reform är att alla banker skall fungera i enlighet med JAK:s principer, att banker skall ha full täckning för sina utlåningar. En följd av detta är att vår valutas penningmängd skapas och regleras av en demokratiskt vald entitet i enlighet med vår suveräna stats grundlagar. Penningmängden skapas här utan att den behöver balanseras av privat eller offentlig skuld.

Staten befrias genom denna monetära reformen från offentliga lån och med dem dess ränteutgifter. Den monetära omställningen enligt JAK, står så på intet sätt emot dess principer för en räntefria ekonomi. Det är precis tvärt om, en monetär reform är ett första steg genom att den avskaffar offentlig skuld, och ökar samtidigt möjligheterna att trycka ner räntorna även inom privat ekonomi.

Yrkande:

-att stämman uttalar som sin mening att: ”En monetär reform i enlighet med stämmans beslut 2013 inte står i motsättning till en räntefri ekonomi utan är ett steg i rätt riktning, genom att den befriar oss, den offentliga budgeten, från skuldsättning.”

Evert Larsson
Kristinehamn

——————————————————————————————————

JAK:s ekonomi och Grus&Gulds framtid.

Två viktiga omständigheter, JAK:s ekonomiska situaion och tidningen Grus&Gulds nytta för JAK och den räntefria rörelsen samverkar till en nödvändig omprövning av JAK:s tidings och media strategi.

JAK:s ekonomi har under ett antal år på grund av den skuld och finanskris som drabbat hela den industrialiserade världen hamnat i obalans. Orsaken är att finna i det bank och finanssystem vars problem JAK:s stämma 2013 adresserade genom att ställa sig bakom kravet på en monetär reform.

Som en ödets ironi drabbas nu även JAK av en krisen, som den egna verksamhetens idé var avsedd att förhindra. Klyftan mellan in och utlåning växer och därmed minskar intäkterna för att täcka JAK:s driftskostnander. Det står utanför JAK:s makt att påverka de ekonomiska krafter som är i rörelse. JAK kan endast försvara sin verksamhet genom att anpassa den till de yttre omständigheterna.

I strid mot dessa enkla ekonomiska principer har JAK istället anammat en överoptimistisk plan om att kunna växa på en krympande marknad, där samtidigt konkurrensen hårdnar på grund av de sjunkande räntorna. För de flesta medlemmar i JAK är inte dessa ekonomiska svårigheter någon nyhet, vad som saknats er en diskussion om hur dessa problem på bästa sätt skall mötas.

Det finns få exempel på att ekonomier lyckats med att överbrygga en konjunktur, dvs genom ekonomisk politik upprätthålla hög sysselsättning och tillväxt mellan två “högkonjunkturer”. Att ett litet företag, utan stor egan reserver, skulle klara av det, finns anledning att ifrågasätta, även då det endast gäller mindre långvariga och djupa kreditcykler. Men vad vi upplever idag är ingen ordinär konjunktursvacka (nedgång i kreditcykel) utan en ekonomisk kris på sitt 6:e år, orsakad av en under årtionden ackuimulerad skuld, en skuld med en omfattning aldrig tidigare erfaren i människans moderna ekonomiska historia.

Dagligen erfares optemistiska rapporter om ekonomins återhämntning, som stigande börskurser och fortsatt uppgång av priser på fastigheter. Men ständiga räntesänkningar till trots så vill inte arbetslöshet och tillväxt resa sig från sina bottennivåer. “Informationens” syfte är att försöka upprätthålla tilltron till ekonomin och därmed locka till ny skuldsättningar. Skuldsättning som är den grundläggande motorn i ekonomi, som i grunden inte är något annat än ett pyramidspel, dömd att falla samman under sin egen skuld.

För ett import/exportberoende land som Sverige betyder en konjunkturuppgång i något av Sveriges viktigaste exportländer mycket för en ekonomisk återhämntning. Men utsikterna för att detta skulle inträffa är lika dystra som för den egna ekonomin, våra viktigaste handelspartner sitter lika fast i det av bankerna administrerade skuldnätet som vår egen ekonomi är. Någon realistisk tro på en återhämtning har väldigt lite lite stöd i den analys av den pågående skuldkrisen som förespråkare för en monetär reform har. Vad kan det då bero på att JAK med dessa goda förutsättningar att förstå den pågående krisens orsaker, ändå planerar så optemistiska?

Finns det möjligen ett egenintresse av att föra den optimistiska politik som nu görs. Att det från de anställdas sida finns ett sådant intresse är inte svårt att se. Frågan är nu om inte gränsen för denna optimism är nådd.?

En alternativ plan för JAK kommer att nödvendigtvis innehålla besparingar och bantningar av organsiationen. De delar av verksamheten som kommer att ställas under granskning, är framför allt det som inte är nödvändigt för drivande av en bankverksamheten. En av de enskilt viktigaste delarna vid sidan om banken är medlemstidningen Grus oh Guld (G&G).

G&G är den del av verksamheten som alla medlemmar enkelt kan skaffa sig en uppfattning om, förhoppningsvis ligger ett antal årgångar i någon hylla varifrån de enkelt kan rådfrågas om sina värden för en folkrörelse som har räntefri ekonom som samlande mål och monetär reform som krav.

Studier av ett par årgångar av G&G ger en bild av en tidning vars viktigaste uppgift är att dra lånekunder till dess kärnverksamhet, JAK-banken, och som därför talar till värderingar och identitet mer än om JAK:s syn på räntefri ekonomi och monetär reform. G&G är därför, allt i enlighet med tidens ungdomsgenerationers anda, för globalisering och mot nationella strävanden. Istället för att belysa det svenska jordbrukets problem och vår sjunkande självförsörjningsgrad är i G&G, jordbruk intressant om det bedrivs på någon annan plats på jorden där vår föda i växande grad hämtas, och knyter an till identiteter kring internationella problem som världsfattigdom och svält.

Lika låst är G&G i sin hantering av frågan om hur penningsystemet skall fungera. Eftersom en monetär reform nödvändigtvis blir en fråga om att stärka den svenska kronan och därmed Sveriges ekonomiska suveränintet hamnar den utanför den globala agendan och därmed utanför G&G. Där inte G&G har material som fokuserar på att öppna upp för det globala ögat finns alltid möjlighet att odlad dess representantion i lokalaförhållanden. Så istället för stöd till våra valutas kontanter eller en monetär reform behandlas med förkärlek pengar i annan skepnad fram för allt som lokala valutor.

Att Sverige har en egen valuta som framgångsrikt försvarades mot den internationella elitens attacker 2004 är för G&G ointressant. Att JAK:s stämma tagit ställning för att försvara dessa kontanter gör dem för G&G ändå inte värd att behandlas. Trots att lokala valutor knappast finns och att de kräver planering och underhåll för att upprätthållas får det stort utrymme. Bristen på förståelse för att försvara det som finns av en nationella realekonomiska strukturer kan visa sig fatalt, även vår ekonomi kommer att imploderar av sin skuldbörda, som Greklands redan gjort. Sverige har idag en stor fördel i förhållande till de länder som är anslutan till Euron, detta förtjänar uppmärksamhet och försvar. EU:s sönderfall ökar som alla kan se i takt med den samlade skuldens tillväxt.

Småföretagarstrukturen är en sorgerligt underutvecklad del av svenskt näringsliv, hårdast drabbar detta landsbygden. Småföretagens huvudsaklig kraft och energikälla är mänskligt arbete i motsats till storföretagen som lever på ackumelrat kapital i form av tekniska inovationer och vetenskap. Småföretag straffas så exeptionellt hårt av den i Sverige extremt hårda beskattningen av arbetet, vilket gör att folkrörelsen “Hela Sverige skall Leva” har att arbeta i stark motvind. Eftersom JAK har sin starkaste fästen lokalt i svensk landsbygd, borde detta vara G&G :s viktagaste ämnesområden. Att så inte varit fallet har samma grundläggande orsaker som kort beskriaves ovan.

Både JAK:s optemistiska planer och det sätt G&G beskriver Sveriges realekonomiska landskap utgår från en felaktig analys av hur vår ekonomiska politiska verklighet ser ut. Genom att lägga ner G&G öppnar folkrörelsen för en räntefri ekonomi och monetär reform dörrarna för de nödvändiga förändringar som behöver göras.

1) Genom nedläggning av G&G minskas JAK:s driftskostnander, och kan samtidigt göras till startpunkten för en mer genomgripande anpassning av JAK:s verksamhet med målet , en balanserad budget och att kapital åter skall börja byggas upp för att kunna minska och avsakffa bruket av kontantinsats.

2) En ny folkrörelsestrategi utvecklas med målet att genom nätet dra in JAK:s 40000 medlemmar i JAK:s arbete för en räntefri ekonomi och monetär reform.

Yrkanden:

att JAK:s medlemstidning Grus & Guld läggs ner.

att i G&G:s ställe en ny mediastrategi utvecklas med målsättningen att med stöd av Internet. organisera ett växande antal av JAK:s medlemmar till stöd en räntefri ekonomi och monetär reform.

Evert Larsson
Kristinehamn

——————————————————————————————————————-

Demokratiprojektet och problemen med röstning på nätet.

Att använda nätet för diskussioner, konferenser, beredningar, planeringar, för att på alla tänkbara sätt understödja demokratiska processer är för en folkrörelse av stort, och genom nätets utveckling och effektivisering, av allt större värde. I samtliga ovan uppräknande exempel finns ingen anledning att tveka inför att ta nätet och de mjukvaror som finns i anspråk. Genom att använda decentraliserad öppen källkod och tillämpa transparens kan den meningsbärande kommunikationen säkras mot förfalskningar och fel och intrång är möjlig att i efterhand upptäcka.

När det gäller att genomföra omröstningar på nätet finns idag ingen tillförlitlig teknik. Vad gäller nätets bristande säkerhet för användning till röstning, råder idag bland experter stor enighet. Genom det senaste årets avslöjande av whistleblower Snowdon har vetskapen om nätets bristande säkerhet också blivit allmänt känt.

Vän av ordning invänder säkert med enfas: Eftersom banker använder nätet är det säkert! Ja, nätet är uppenbarligen tillräckligt säkert för ekonomiska transaktioner, dvs banker är idag beredda att utan rättsliga procedurer ekonomiskt täcka upp för de fel som uppstår och bedrägerier som genomförs.

För att röstning på nätet skall kunna genomföras krävs en 100% garanti mot fel och förfalskning. Det finns inget mer undergrävande för demokratisk legitimitet än fejkade val. Är dessutom systemen så konstruerade, att det är omöjligt att i efterhand kontrollera vad som hänt, skapar de en ständig grund för misstro ägnat att förtära demokratiska värden och systemens legitimitet.

En utvärdering, post Snowdon, av de system som redan utvecklats kring programvaran Vote it behöver göras för att säkerställa systemets säkerhet i allmänhet och framför allt vad gäller systemets kvaliteter då det gäller att klara säkra omröstningar på nätet. Denna utrednings resultat skall underställas JAK:s stämma för beslut.

Yrkande:

–att en grundlig undersökning görs av riskerna med nätbaserade omröstningar.
–att beslut om införande av nätbaserade omröstningar föreläggs stämma före beslut.

Evert Larsson
Kristinehamn