grindslanten

Ekonomi

“Slagen till slant”

3 jan , 2022  

Då det gäller att förstå hur pengar fungerar är det många som får nöja sig att värderas som en slant. Festligast var möjligen då Nordeas chefsekonom Annika Winsth fick frågan om hur det gick till när pengar skapades. Det var på den tiden som de som faktiskt visste mer än den slantslagna chefsekonomen, kallades konspirationsteoretiker och foliehattar. Hur ser vanföreställningarna om pengar ut idag?

Detta poddavsnitt med Jordan Peterson(JP) och en aktivist för Bitcoin – Saifedean Ammous(SA) – handlar om  Bitcoin som alternativet till dagens pengar. Vad Ammous inte verkar ha förstått är att det finns olika slag av pengar som används av stater med ett fiatsystem. En typ som skapas av privata banker och en som skapas av riksbanker. Saifedean Ammous – har skrivit böcker, både om Bitcoin och dagens penningsystem. Jag har inte läst någon av dem, så min reaktion handlar bara om vad som kommer fram av detta samtal. Vi börjar med hur SA beskriver vårt nuvarande penningsystem. Följande citat börjar 42 minuter in i videon.

Saifedean Ammous
“The difference between the Austrians and everybody else is in the free market conception of money, versus the state conception of money. This is where you know the two world views are the most divergent because from the main stream perspective , everybody in the mainstream you know the money is the creation of the state and the only question is what is the state’s  role in the management of money.  But from the Austrian perspective, money is the product of the market.  And the state um not the money is not the invention of the state. And the state’s meddling in money is just not irrational in the sense of it can’t succeed for all the reasons that socialist central planning cannot succeed. It also at the root cause of the majority of economic problems that all economics are concerned with. It is the corruption of money that ultimately leads to the business. And up until Bitcoin came about  this was an interesting  philosophical and economic and academic discussion. But there where very few  Austrian economists and the majority of everybody  just went along with the mainstream thought, but the absolute fascinating thing about Bitcoin is that it is a live experiment in this question. Here we go, we have a form of money that is not produced by the state, not regulated by the state, not controlled by the state, and is functioning as a form of money, and it test you know it is continued survival refutes the state theory of money and perhaps more deliciously, it refutes the inflationist theories of money which all these other schools are inflationist. You know, they all argue about how much the money supply should increase and how should the money supply increase and how should bee in charge of the money supply increase. But none of them have ever questioned the fundamental proposition. Witch is the money supply should not, does not have to increase. And if we…

Jordan Peterson:
So way do they presume that it should increase.

Saifedean Ammous:
I mean intellectually you know the whole field is shaped from the perspective of how should the government manage the money successfully and so, there is no view that you as somebody that’s getting paid from the increase of the supply there is no the overturn window of acceptable answers for you through self-censorship more then or intellectual capture is you know how do we increase he money supply but you know if there is no money supply you most likely don’t get a salary because your job is linked to that printer and essentially I think you know a less charitable interpretation by an Austrian economist of an mainstream economist is that  they’re essentially court jesters for the inflationary central-banks need an intellectual apparatus that gets on TV and says you know we have to print money. All this money in order to prevent unemployment from happening and to prevent bad things from happening, but really I think you know the bigger story here is the money-printing of course is highly lucrative for governments and so of course governments are highly favorably of people how want that so…

De som önskar höra mer kan fortsätta avsnittet på 45min43sek.

Hur fungerar det finansiella systemet?
Ekonomiska populister gör som vanligt det enkelt för sig, den österrikiska skolan i sin förenkling av regeringar och politikens skadliga roll. Här har denna tankefigur tillämpats på fiatsystemet: “det är fiat systemet som är orsak till de ekonomiska problem vi har.” Det är hög tid att vi då får en vederhäftig diskussion om hur detta klandervärda system fungerar. Det svenska finansiella systemets utveckling ger några tydliga hållpunkter. Att Sverige legat i framkant då det gäller bankväsende och pengar beror till en del på Knut Wicksells betydelse.

Kapitalismen lade grunden för en dynamisk utveckling. Den skapade också problem, bl.a. de ständigt återkommande kriserna under 1800-talets andra hälft. En orsak låg i återkommande bankkrascher, till väsentlig del beroende på att bankerna hade rätten att ge ut sina egna sedlar. I den lilla småstaden Kristinehamn med knappt 10 tusen invånare såg Christinehamns Enskilda Banks sedlar ut så här:

Christinehamns enskilda banks sedel.

Från och med 1904 gavs den svenska riksbanken monopol på att skapa Sveriges valuta i sedlar och mynt och de privata bankerna fråntogs rätten att skapa betalningsmedel, trycka sedlar. De privat bankerna fick köpa sedlarna till sitt nominella värde. Det verkar som regeringen inte fullt ut förstod att använda denna penningmakt. Om så så skulle de inte gå över banken för att låna upp till likviditet eller för de offentliga investeringarna. På något vis övertalades de att låna sina egna sedlar och mynt. Statlig skuld är beviset för att de var och fortfarande gör sig beroende av bankerna, och deras krav på ränta. Om det fanns tvingande internationella överenskommelser eller bristande kunskaper kan jag för tillfället inte avgöra.

Ingen ändring har skett då det gäller riksbankens privilegium att skapa Sveriges sedlar och mynt. Vilket bidragit till att 1900-talet har varit en tid av oöverträffad ekonomisk utveckling för Sveriges del. Under 1970-talet äger en brytpunkt rum med hög inflation och stigande arbetslöshet. Under 1980-talet avreglerades finansmarknaden vilket ledde till en fastighetskrasch i början av 1990-talet. Under denna tid återtog dessutom bankerna möjligheten att skapa pengar genom att de kontrollerade de digitala näten, betalnings-infrastrukturen. Bankerna skapar i dagsläget 98% av Sveriges pengar, bara knappa 2% är idag sedlar och mynt. Sverige ligger i framkant för att överge fiatsystemets sedlar och mynt, som vi genom dyrköpta erfarenheter utvecklat, till en digital och totalt centraliserad penningform som  demokratin inte har kontrollen på. Det är en dröm för bankerna som får insyn och kontroll över befolkningens ekonomi. Under denna tid har den privata skuldsättningen ökat i samma takt som de digitala pengarna ökat sin andel av Sveriges valuta, den svenska kronan.

Nordamerika har en annan mer våldsam historia. Här har presidenter skjutits, krig och kuppartade penningreformer genomförts. Tio år efter att Sverige förbjöd bankerna att skapa landets valuta tog de privat bankerna över penningskapandet i USA. Julen 1913 antogs The Federal reserv act. Av namnet skulle man tro att penningskapandet var federalt och säkrade med reserver. I verkligheten är FED privatägt och saknar reserver – säkerheter – för lejonparten av sin kreditgivning. I USA så skapar de privata bankerna BÅDE de digitala pengarna och sedlarna och mynten. För en kapitalistisk ekonomi byggd på arbetsdelning är tillgången på pengar, krediter, en nödvändig förutsättning för dess utveckling. Genom FED tog de stora bankerna kontrollen över sedelpressar och kreditgivning.

De här redovisade detaljerna av hur pengar skapas visar att SA:s beskrivning, att det är regeringar och riksbanken som kontrollerar penningskapandet, är felaktig. Regeringarnas roll efter den första globala finanskrisen sedan 30-talskrisen,  dvs finanskrisen 2008, har varit synnerligen aktiv det är riktigt. Men den har inte bestått i att skapa de digitala pengarna som nu är det dominerande betalningsmedlet. Regeringarna har sänkt räntan och ökat sin egen skuldsättning till de privata bankerna. Nytt i detta sammanhang är de direkta utbetalningarna av extrapengar – “helikopterpengar” – till medborgarna under nedstängningarna på grund av Coronapandemin. Värdens regeringar har dessutom genom sina riksbanker försett bankerna med riskkapital för att de privata bankerna skall öka skapandet av digitala pengar, vilket de göra varje gång de beviljar lån till privatpersoner, företagare och stat.

Det som SA helt missar i sin beskrivning av det finansiella systemet är att det som under århundraden främst orsakat ekonomiska kriser och lågkonjunkturer är brist på pengar. Både arbetskraft och materiella behov har funnits medan pengarna som kopplar samman dem, har varit en bristvaran. Det är som om man inte kan fylla flygplanen med väntande passagerare bara för att det saknas biljetter. Det är först under de senaste årtiondena som denna kunskap blivit mer spridd genom att MMT (Modern Monetry Theori) ersatt de marxistiska förklaringarna för vad som orsakar ekonomiska kriser.

Det finns många exempel under historien på att just bristen på pengar är orsaken till arbetslöshet och nöd. Den amerikanska populismen i slutet av 1800-talet som kämpade för att myndigheterna skulle stämpla silver-dollar. Den keynesianska ekonomiska skolans konjunkturpolitik angriper samma problem genom statliga investeringar. På 1930-talet så angrepp Silvio Gesell problemet på ett nytt sätt. I österrikiska Wörgl tog han initiativet till en lokal valuta med en stämpelskatt för att öka dess omsättningshastighet. Det är samma ekonomiska fundamenta som Cathie Wood pekar på i diskussionen angående Twitters Jack Dorseys varningar för hyperinflation. Hon trodde att inflationen skulle öka med regeringarnas QE 2009. Det visade sig vara fel, istället så sjönk pengarnas omsättningshastighet, medan inflationen inte ökade som förutspåtts. Dessa ekonomiska fundamenta bortser Saifedean Ammous från i sina varningar för hyperinflation. Vad som missats i diskussionerna är däremot Jack Dorseys försök att använda hotet för hyperinflation för att påverka de egna satsningarna på Bitcoin.

Vid ett flertal tillfällen gör SA gällande att det är fiatsystemet som orsakar hyperinflation. Hans förklaring är att stater skapar inflation genom att låta sedelpressen arbeta. Han visar därmed att han inte förstår mekanismerna bakom hyperinflation. Hyperinflation kan drabba vilket ekonomiskt system som helst, det spelar en underordnad roll hur penningsystemet är konstruerat. Hyperinflation drivs inte av en generell obalans mellan tillgången på varor och pengar. Det är bara brist på varor som kan framkalla hyperinflation. Det finns inget historiskt  exempel på att hyperinflation utvecklas utan att realekonomin kraftigt minskat eller kollapsat. Det var flera länder som råkade ut för hyperinflation efter första världskriget, inte bara Tyskland. Men Tyskland skilde sig på så vis att dess produktionsresurser inte förstörts under första världskriget, däremot undergrävdes realekonomin genom de hårda återbetalningskraven som segermakterna dikterade. I Tyskland  fördröjdes hyperinflationen därför några år. Det är en enorm underskattning av den ekonomiska vetenskapen att påstå att de politiskt ansvariga för ett land skulle frestas att förstöra enorma realvärden för högar sedlar, genom att dränka det egna landet med dess valuta. Att denna vanföreställning fortlever beror på ett dubbelt missförstånd. Dels att sedelpressarna kan skapa hyperinflation, det är det bara varubrist som kan göra. När så värdet på valutan rasat måste mer sedlar tillföras system för att pengar skall finnas i tillräckligt stor mängd för att fungera som cirkulationsmedel, som pengar. Så länge som inte grundorsaken varubristen åtgärdas och butikshyllorna fylls fortsätter hyperinflationen. Dels på missförståndet att det är regeringen genom centralbankerna som skapar de digitala pengarna.

Hjälper guldmyntfot mot hyperinflation?
Idag är ju inte Bitcoin ett alternativ. Guldstandard däremot är väl beprövat men övergavs under början av 1900-talet för de flesta nationella valutor. Att fotningen i guld fick en renässans i och med Bretton Woods berodde på att US-dollarn fick en särställning som världsvaluta. Att stater inte litar på varandra, det är orsaken till att USA-dollarn behövde knytas till guld. Knytningen till guldet satte en broms för USA att genom sedeltryckning berika sig på övriga länder som använde dollar. Knytningen till guldet övergavs ensidigt av USA 1971. Skulle en guldstandard förhindra en hyperinflation som beror på brist på dagligvaror? Troligen inte. Inte ens om pengarna bestod i guldmynt, som på Krösus tid, skulle de ha förmågan att stilla hunger. Vid brist på dagligvaror kommer det även att krävas stigande mängder av guld för att lägga beslag på det som håller hungern borta.

Det är bristande kunskaper om vad pengar är som leder den österrikiska skolan fel. Pengar=pengar. Guld=guld. Pengarnas centrala roll är att fungera som betalningsmedel, som sådant fungerar det bäst om det saknar eget värde, som metallvärdet då det gäller guld. Gulds främsta egenskap är dess stabila metallvärde per vikt. Man kan fråga sig varför inte ett viktmynt i guld ges ut vars värde fastställs genom dagsnoteringar i den för platsen aktuella valutan. Det skulle fungera som en populär form av sparande nu när sparräntan på  vanliga konton är noll. Den skulle också skapa förståelse för skillnaden mellan pengar och guld. Behovet av en generell likare för varuutbyte uppkommer på marknaden på grund av behovet för människor av ekonomisk interaktion. Men pengar i form av mynt uppfanns av religiösa och politiska ledare genom myntutgivning i deras namn. Kungen garanterade myntets värde genom att godta det vid betalning av skatt. Att främst guld användes i början beror på att guldet var beständigt och enkelt att stämpla till mynt. Den politiska makten har stora förtjänster på att skapa pengarna, som saknade eget metallvärde. Därför så myntade grekerna järnmynt och romarna mynt av brons. De rika hade förstås sitt guld, som de kunde handla med. Eftersom alla först använder de billiga pengarna och sparar på guldet så fick de rika, som ägare av guldet, ingen makt övre penningsystemet. Guld är ett särintresse för de rika. Pengar är ett allmänintresse, ett intresse  för produktiva individer i en ekonomi byggd på arbetsdelning. För er som vill veta mer om hur pengar fungerar rekommenderas The Lost Science of Money av Stefan Zarlenga. Den finns som PDF utan kostnad på nätet
admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.