Brexit = Seger
Att Brexit är en stor seger för demokratin är en sanning som Sveriges media gör allt för att begrava. Rapporteringen är en enda lång sorgesång över britternas envisa tro på demokrati och att det måste gå att befria sig från EU-byråkratins och dess uppbackare i internationell finansaristokrati. Efter åratal av varningar för att lämna EU, genomförs det nu av EU:s största demokrati. Liknande folkomröstningar, försök till utbrytning ur EU, har gjorts av Danmark, Frankrike, Irland, men har samtlig trixats bort av de egna politiska och kulturella eliterna. Det var också den linjen som Theresa May gav sig in på då hon övertog ledarskapet för Torys. Det första steget i Mays plan var att genomföra ett nederlagsval. Med det svaga parlamentariska underlaget som politiskt slagfält skulle Brexit trasas sönder. Så såg hennes politiska generalplan ut. När nu Brexit genomförs är det detta som kommer att bli hennes eftermäle.
Det första steget i Mays plan var det enklaste. Nederlagsvalet genomfördes med knivskarp precision. Genom en rad idiotutspel: om avskaffande av rävjakt, skatter mot husägare och tuffare villkor för studenter, såg May till att den säkra seger som opinionsmätningarna pekade på schabblades bort. Den parlamentariska spelplanen var nu riggad i en parlamentarisk röra, återstod nu att utifrån denna plattform trötta ut motståndet mot EU, mala ner folkomröstningsresultatet.
Men Brexit stod pall för tre år av intriger, och av att säga det ena och göra det andra. En stor del i denna seger måste erkännas Nigel Farage, den okrönte engelske kungen i EU-parlamentet, men den ständige förloraren i valen till Storbritanniens parlament. Inte ens Farage karisma har förmått att bryta upp tvåpartisystemets grepp över enmansvalkretsarna. Idag är det därför Boris Johnsson som hyllas trots att det är Nigel som under dryga två årtionden stått för den stora arbetsinsatsen.
I EU-parlamentet var det Nigel Farage som firade Brexit genom att lämna det EU-parlament han ända sedan 1999 stridit för att få just det. Efter ett segertal som han avslutade: Jag vet att ni kommer att sakna oss, tog han med sig sina vänner, sjungande med Union Jack i händerna. Hans tals bärande replik var: Britain is too big to bully. Vilket bara kan förstås som att det var Folket som inte gick att lura. Vi får nu hoppas att den läxan sitter tillräckligt djupt i det regerande Tory-partiet under Boris Johnssons ledning. För denna läxa gäller i allra högsta grad Torys som tack vare Boris nu kan återhämta krafter för att bidra till att göra Britain great again. Nigel Farage som säkerligen är mer bevandrad i Englands historia:
Konstitutionellt och för vår plats på jorden är det här troligen det viktigaste som skett sedan Henrik VIII tog oss ut ur den katolska kyrkan.
När Sverige en dag lämnar EU så kommer vi också att kunna säga att det var det största som hänt sedan Gustav Vasa drev ut Danskarna och höll Hansan stången genom att ta kontrollen över Katolska kyrkan. Vi får hoppas för vår egen välgångs skull att detta sker av egen kraft. För Nigel Farage ligger Sverige mer i trossen än i täten av de länder som han ser först kommer att följa i Brexits spår. Nigel Farage nämner Danmark, Polen Italien som länder han tror skall komma före.
Till stöd för sin bedömning nämner Farage i en intervju med Expressen sin erfarenhet av svenskar inte minst i EU-sammanhang.
Farage har varit europaparlamentariker i 20 år. Samtidigt har han kallat institutionen för ett fängelse. Även om han har varit en färgstark ledamot misslyckades han med att bygga en koalition av EU-skeptiska partier.
När Nigel Farage valdes in till arbetade såväl Vänsterpartiet och Miljöpartiet aktivt för att Sverige skulle lämna EU. Även Sverigedemokraterna har gjort det.
Men sedan dess har MP bytt åsikt och varken V eller SD driver frågan. Farage skyller bland annat på mat och alkohol.
– Jag har sett individer och partier som är mot EU komma till EU och få en bil med chaufför, mycket champagne och trevliga luncher. De ändrar sin åsikt.
– Mänskliga varelser blir korrumperade. Det finns inga bättre ställen i världen att korrumpera människor än Bryssel och Strasbourg och Europeiska unionen.
Den liberla vänsterns och mediernas beskyllningar av Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti har varit effektiv. I Sverige fortsätter utnötningskriget på samma osakliga sätt. Strategin är tydligen att upprepa lögnen så länge och uthålligt, dvs över flera generationer, så kommer den att bli en sanning. Så trots att Sverigedemokraterna nu är största parti så fortsätter Public Servic, som då Monica Saarinen i dagens Lördagsintervju sätte ner pickuppen på samma uttjatade spår. På grund av att följderna av massinvandringen nu med råge överskrider alla skeptikers förutsägelser kommer ingen propaganda i världen att hjälpa.
Oavsett vad SVT/SR men även Nigel Farage tror och påstår, så är Brexit nu en del av verkligheten, dess betydelse och avtryck kommer att vara av långt störe betydelse än vad all medial propaganda kan uppnå.
admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson
