I senaste numret av kulturtidskriften Folket i Bild(Fib) har frågan om bankerna och kontanterna blivit föremål för granskning i ett fyrasidigt reportage. I händelsen av att FiB:s läsare nu tror sig vara uppdaterade i frågan så kommer här en kraftfull dementi. En större insikt går att hitta på de flesta av våra dagliga tidningar, låt mig rekommendera SvD:s ekonomibevakning. Varför reportaget undviker de centrala frågorna kring kontanterna och bankernas roll i ekonomin är en gåta, som många av dess välinformerade läsare kommer att knåda sina skallar inför. Förhoppningsvis kan dessa rader något hjälpa till att ställa frågorna rätt inför framtida övningar i ämnet banker och kontanter.
Hur banker fungerar och kontanternas del i det, är ingen skitfråga, den griper in i det ekonomiska sönderfall som nu pågår och som utgör ett påtagligt hot inte bara mot Europa. De mekanismer, system som banker vilar på är ett hot inte bara mot ekonomisk stabilitet det är ett hot mot världsfreden. Folket i Bilds agerande i dessa frågor är inte ny, ansträngningar har gjorts för att rörelsen kring tidningen skulle öppna upp för diskussioner kring hur bankerna fungerar och deras roll i de ekonomiska kriserna. Vid de av FiB organiserade Fredssamtalen i Degerfors har vid två tillfällen försök gjorts att sälja litteratur som behandlar frågan. Både 2012 och 2013 nekades försäljning av Ellen Browns “Bankerna och Skuldnätet” och videon av Bill Still, “The Secret of OZ”. Folket i Bilds motivering var att endast böcker som behandlar fredsfrågan fick säljas. Denna motivering var missvisande på två sätt. Dels stämmer det inte att andra böcker inte fick säljas, bokborden dignande av verk som inte behandlade freden. Både boken och videon å andra sidan tar uttryckligen upp fredsfrågan på skiftande sätt och från olika perspektiv.
Det är heller inte så att frågan om hur bankerna fungerar inte är känd bland aktiva inom FiB. Redan 2013 fördes livliga diskussioner om bankernas penningskapande på bloggen Lindelof.nu, vilket ledde till ett slags genombrott där några artiklar i ämnet skrevs. Material om bankerna och deras samhällsnedbrytande verksamhet borde redan under 2014 varit föremål för någon slags bevakning tidningen FiB. Istället för material som reder ut orsakerna till varför bankerna försöker avveckla kontanterna kommer då ett reportage som är så “välballanserat” att det platsar i en branschtidning för banker.
Det är Johan Engströms perspektiv, intervjuad i egenskap av “business controller” på Swedbank, som också blir inramning, och riktninggivande för artikeln. Det som sker inom kontanthanteringen förklarar han:
..är en del av en större process. Det hör samman med en samhällsomvandling, där den här frågan bara är en del av ett större mönster.
Att vi är offer för en utveckling som vi inte rår på, en “UTVECKLING”, så där bara helt av sig själv är en förrädisk myt som alltid sprids av de som genom kapital har möjlighet att styra utvecklingen vid sidan om de politiska processerna, det offentliga samtalet.
Istället för att just ifrågasätta den av bankerna kontrollerade utvecklingen av de finansiella marknaderna utlämnas vi till deras tekniska innovationer precis som om de vore komna från himlen och inte konstruerade i bankernas intresse. Swish presenteras som om det vore en lösning på säkerhetsproblemen med kontanter, och en stor del av utrymmet går åt att diskutera nätets utveckling och konstruktion utan att beröra det verkligt stora säkerhetsproblemet, nätet självt. Att vi är utlämnat åt ett högteknologiskt system som är mycket känsligt, att det i hädelse av krig kommer att slås ut genom en först krigshandling. För ett land så utlämnat till den globaliserade ekonomin som Sverige är, vad behöver en fiende mer göra än att vänta på Sveriges Vita Flagga och rop om hjälpinsatser. Istället för att synliggöra kontanterna som ett verkligt alternativ läggs en stort utrymme på att förklara Bitcoin och ger så illusionen om att lösningarna finns i framtida nätbundna uppfinningar. Att alla nätlösningar har samma grundläggande säkerhetsproblem lossas artikeln inte, likt bankerna om.
Är det en tillfällighet att motståndet till den omhuldade “utvecklingen” i artikeln förs fram av pensionärer? Representanter för en redan svunnen tid. Naturligtvis är detta ett drömmotstånd för bankerna, ett problem som sakta kommer att försvinna under några skopar mull.
Istället för att vara det grundläggande problemet görs nätet och den digitala tekniken till säkerhetens lösning. För en förening som påstår sig stå för yttrandefrihet och demokrati är detta helt obegripligt. Nätet kan möjligtvis vara en kommunistisk dröm för totalkontroll av mänskligheten, är det den bockfoten som skymtar mellan raderna av försvar för nätbundna lösningar? Blotta misstanken om att så är fallet borde få en “seriös” kulturtidskrift vara tillräckligt för att bromsa tryckpressarna. Fib:s bakgrund borde inte göra den “onda aningen” mindre. Att nätet ger säkerhetstjänster och dess imperier oanade möjligheter till kontroll borde resa varningsklockor för att ge denna teknik en allsmäktig ställning då det gäller en så viktig funktion som pengar, och dessutom i händerna på privata banker som redan har ett nattsvart rykte i alla avseenden där de givits makt eller tagit den.
Det stora problemet med Fib:s reportage är ändå hittills inte berört, det består inte i vad de skrivit utan i vad de undanhåller lösarna i grundläggande kunskaper om vårt nuvarande penningsystem. I korta ordalag kan det beskrivas som följer:
Det finns ett mycket tydligare intresse i bankens vilja att föra oss in i den Orwelska dystopin, det handlar som ofta om vinstintresse och makt, om grundorsaken till att de fyra storbankerna kammade hem hundra miljarder vinst 2015. Det som gör vinsterna så stora är en väl dold hemlighet, bankerna besitter magiska krafter.
Det finns nämligen inga pengar i banken, inga pengar till utlåning. Bankerna lånar inte ut, de skapar pengar mot kundens löfte att betala tillbaka, plus ränta. Bankerna skapar krediter, är bokhållare inte utlånare. Vad de göra är att hålla reda på bankkundens lån till sig själv, tidigareläggande av köpkraft, och att lånet amorteras(dödas), att räntor betalas. Genom att en del av räntorna dras ur realekonomin uppkommer en brist på betalningsmedel vilket driver på skuldsättning. Det är dessa digitala pengar som är våra pengar idag. 97% av penningmängden består därav, resten 3% är kontanter.
Med sedlarna och mynten är det radikalt annorlunda. Sedan 1904 har riksbanken ensamrätt på att skapa våra kontanter, vilket gör att de inte behöver skapas i ”synd och skuld”, och bankerna måste köpa dem till sitt nominella värde.
Det är sättet på vilket de digitala pengarna skapas som är grundorsaken till att hela världen är nedtyngd av skuld, att den privata skulden i Sverige är bland de högsta i världen. Detta kan ändras genom att de digital pengarna skapas på samma sätt som sedlarna och mynten. Det är ett sådant system som Island står i färd med att införa. Sveriges riksdag och politiska partier ligger några solvarv efter. Då det gäller kontanterna behöver vi inte vänta på någon. Fyll lädret med sedlar, välkomna in i matchen..
Den marxistiskt influerade “vänsterns” relation till banker är på grund av dess socialistiska strategi redan ett problem. Bankernas maktställning är enligt detta synsätt endast ett delproblem, för dem ett slags villospår som tar kraft från en hägrande socialistisk revolution. Inte ens ner marxister gör en riktig analys av bankernas roll i ekonomin har de förmåga att dra de korrekta minimalistiska slutsatserna. Dvs att kräva en nationalisering av de digitala pengarna. Kajsa Ekman har nyligen förkovrat sig i sin analys av bankerna roll i ekonomin. Min reaktion följer här:
Den strategiska lösningen på de problem vi har är den som Island nu är i färd med att genomföra, den överensstämmer med de analyser som Rickard Werner länge arbetet för och som Positiva Pengar verkar för i Sverige. Detta är inte allt. De ekonomiska problem som detta system leder till måste mötas på många sätt inte minst för att det skall bli tydligt hur hela systemet fungerar. Fokuset måste ställas in på att undvika en ekonomisk kris, inte låta den komma, inte skapa förespeglingar och förväntningar om att den är oundviklig, för det är det naturligtvis inte.
Så länge som det finns Liv i Oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna – så finns det hopp om en annorlunda ordning – eller ?
Om mitt hopp på min URL-länk.
Citat från din kommentar “Faktiskt är det inte en teknisk detalj att alla konton måste ligga på Riksbanken för att kunna innehålla kronor. Det är en central punkt för att sätta stopp på bankernas bedrägeri med att ”låna ut” sina egna skulder till konton.”
Det är bara i Sverige som anhängare av penningreform uttrycker sig på detta sätt “låna ut sina egna skulder på kronor”. Detta är ett mycket kryptiskt sätt att uttrycka sig på och jag är besviken på att du lånar dig till det. Det är nämligen så att de som ansluter sig till detta sätt att uttrycka sig understödjer den åsiktsförföljelse som pågår mot personer som föredrar att uttrycka sig på annat sätt. Detta har drabbat mig som av den anledningen utestängts från den största och viktigaste FB-gruppen om penningreform.
Det är Mickael Thuden som bedriver ett rent terrorvälde för att få folk att valsa efter sin pipa, och ynkryggar är de som böjer sig för hans diktaturfasoner.
Anledningen till att jag inte använder mig av hans kryptiska språkbruk är att det är svårt att förstå vad som menas. Dessutom kan det visa sig dölja ett allvarligt fel som har att göra med vem som skall anses vara ägare till de underliggande säkerheterna eftersom de är knutna till lånet. Uttrycket “bankernas bedrägeri med att ”låna ut” sina egna skulder till konton.” Som här syftar på BANKERNA är vad jag syftar på.
Nu verkar det som så att till och med Positiva Pengar har vikit sig för Herr MT:s språkbruk, och frågan är om det inte till och med har spridit sig till Positiv Money. Det kan visa sig att stora delar av rörelsen för monetär reform har undergrävts av MT.
Det är inte hopp eller försyn som vi behöver utan rakryggade personer som vågar stå upp för vad som är sant och har mod att gå emot mobbardreven.
Evert – det här med att använda ord och meningar som alla kan köpa – det är ej alltid så lätt.
Men hur som med det så kan väl ändå konstateras att Fractional-reserve banking-systemet är roten till allt ont i världen – eller ?
En kort video om det här
https://www.youtube.com/watch?v=JQbBDpX-AXY
245 visningar av videon sedan 2014, jag minns den väl då den kom. Till skillnad från många andra penningreformister är Bill Still uppfriskande tydlig med att Suveräna pengar hör samman med självständiga stater.
Japp…
Nej banksystemet är inte roten till allt ont som sker i världen, det låter som en våldsam förenkling och försök att definiera en syndabock. Klart är att systemet med att låta privat banker skapa ett lands valuta är ett SYSTEM som måste ersättas med ett där staten skapar dem. Det är speciellt viktigt för alla som ser sig som anhängare av en mångnationella värld. Där folk organiserade i stater kan få inflytande över sina liv.
Att ändra banksystemet till ett där en offentligt kontrollerad institution skapar pengarna är inte så märkvärdigt som en del påstår. Faktum är att det systemet har används i Japan under hela dess moderna historia ända fram till 1980-talet då USA påtvingade dem en avreglering, av det finansiella systemet. Hitler Tyskland hade också ett system som gjorde att de kunde resa Tyskland ur arbetslöshet till Europas ledande industri och militärmakt på sex år.
Slutsatsen är att hur pengar skapas är viktigt men det är inte hela sanningen.
“Slutsatsen är att hur pengar skapas är viktigt men det är inte hela sanningen.”
Så är det – och att börja med förändra penningskapandet tror jag är det enklaste och effektivaste sättet för att få till en mänsklig ordning i världens länder = länder slipper “sitta i knäet” på affärsbankerna.
Pengar = makt – och om hur att för gott bryta den i dags dato hart när enväldiga makten för affärsbankerna att nyproducera pengar i t ex Sverige – i mitt blogginlägg: ”LUFT ATT ANDAS OCH SUVERÄNA PENGAR ATT BRUKA FINNS DET I ÖVERFLÖD AV – ELLER ?”