Jag har aldrig upplevt en höst med finare lingon och i en sådan mängd som i år. Tuvorna dignar av det röda guldet, polleneringen måste ha fungerat perfekt, för på mång tuvor är bären för många för plantorna att bära vilket leder till små och omogna bär. Ymnigheten har så spelat oss ett spratt men ger samtidigt valmöjligheter, välj ut de finaste tuvorna det finns ändå så att det räcker.
Denna undersökning handlar om en mycket enkel sak, hur man på bästa sätt tar hand om lingon, och varför man inte helt enklet gör just det.
Under de senaste femton åren har jag varit storkonsument av lingon, främst handlar det om lingon till rågmjölsgröten. Under dryga tio av dessa grötår har det varit lingon kokad med socker till sylt, och som alla vet som kokat sin sylt så är recepten sockerstinna. Av en ren tillfällighet blev jag av en bekantskap i bygden invigd i den traditionella hanteringen av lingon. Mannen var av finskätlingar född och hade sina rötter i bergslagens gran och lingonriken.
Du skall inte förstöra lingonen med socker, och koka dom ska du heller inte göra sa han med stort eftertryck. Nästan slagen ur balans började min hjärna en förvirrad jakt efter e-nummer och kemin bakom konserveringsmedlen. Jag han inte få fram mer än några hummanden då han fortsatte. Det enda du behöver göra är att mosa lingonen och hälla upp dem på rena glas. Lingonen har sina egna konserveringsmedel så på det här viset står de sig i åratal.
På den vägen är det nu också för egen del, så har även vår hushållning råkat ut för en klyvnad. På källarhyllan är de lingonfyllda glasburkarna grupperade i en dualitet. En rikdom möjlig endast därför att traditionerna trots allt hittar fram till en och annan och som ibland dessutom är mottaglig för budskapet. Att det inte är många som nåtts av våra anrika lingontraditioner utan framhärdar med att släpa sig fram i en sockerstinn vardag det har jag fått många belägg för. De flesta sitter fast i sockertraditionen, då det gäller lingon tydligen oavsett om det gäller sylt eller rårört.
Att lingonen i sig innehåller mycket socker, och tydligen också tillräckligt, är information som de flesta inte känner till. Vi luras av lingonens sträva sura smak, men de innehåller faktiskt mer socker än vad hallon gör. Här står lingen för 6.8% mot halonens 4.1%, vilket ger i runda slängar en ökning med 50%.i jämförelse.
Alla har nu inte möjlighet att plocka och lagra egna lingon och överlämnas så till livsmedelsindustrins manipulativa verksamhet. Hur ser det då ut på butikshyllorna? Vad är då alternativet, det bästa kanske kommer från Torfolks gård i Värmland, pionjärer inom ekologisk odling. Så här ser deras alternativ ut:
Innehåll per 100g:
55 g lingon
40 g socker
Klassisk lingonsylt är vår största produkt. Gjord av ekologiska lingon och ekologiskt socker, ingenting annat. De sista fem procenten är vatten som vi tillsätter för att sylten inte ska bränna fast i grytan. Det mesta av vattnet ångar bort vid tillverkningen. Högt bärinnehåll och varsam hantering ger hög kvalitet.
Priset för Torfolks lingon ligger mellan 90-100 kr per kg. Beroende på storleken på glasburken.
Det här ser ju enkelt och rakt ut men det gäller inte stordelen av den sylt som står på våra butikers hyllor. Där är det inte ens säkert att lingonen är svenska utan kan komma från såväl Kina som Ryssland. Men frågan vad förpackningarna innehåller, stannar inte där.
Livsmedleverket har faststället att det måste vara 35 gr lingon per 100 gr. Sylt. Men inte ens det kan man vara helt säker på och kontrollerna är få. Det som blir allt viktigare för konsementerna är tillsatserna. De flesta vet idag att bra kvalitet är lika med få tillsatser, ju mer av den varan dess större är bedrägeriet. Så här kan en innehållsförteckning se ut.
En sylt som inte sticker ut på något sätt. 750 gram i glasburk har följande innehålls förteckning.
Lingonsylt 790g Ica 34.50 kr/st.
Innehållsförteckning
Lingon, socker, vatten, (förtjockningsmedel (pektin, natriumalginat), syra (citronsyra), konserveringsmedel (natriumbensoat, kaliumsorbat). Till 100 g sylt har använts 42 g bär. Total mängd socker 33 g (varav 30 g tillsatt).
En rårörd variant ger följande varudeklaration.
Rårörda Lingon 800g Felix 44.95 kr/st.
Innehållsförteckning
Lingon, Socker, Vatten, Förtjockningsmedel (Pektin)
Näringsinnehåll
Näringsvärde per 100g: Energi 750kj/180kcal, protein <0,5g, kolhydrat 45g, fett <0,5g
Endast förtjockningsmedel tillsatt, men pektinet och vattnet blir en gåta då inga värden på bär och socker är angivna. Intressant att notera är att de rårörda inte innehåller några konserveringsmedel. Även livmedelsindustrin litar på lingonens egen förmåga att hålla sig friska. Att välja de rårörda ser vi dessa enkla nedslag i lingonsortimentet ut att vara de bästa valen.
Björnekulla har en ekologisk rårörd variant.
Ingredienser: Lingon *, socker * och vatten *=KRAV-godkänd ingrediens
Allergi/Överkänslighet: Innehåller ej mjölk, soja, gluten eller ägg.
Fruktmängd: 50 g per 100 g sylt
Total mängd socker: 51g per 100g sylt
Näringsvärde: Genomsnitt för 100 g sylt: Energivärde 900 kJ
220 kcal; Protein mindre än 0,5 g; Kolhydrat 54 g; Fett mindre än 0,5 g
Det ser ut att vara hälften lingon hälften socker i denna ekologiska produkt. Avslutningsvis en trolig storsäljare med tanke på volym och pris:
Det blev aningen “finstilt” det där och kanske lika bra är väl det, fem E-nummer.
Vad som sticker ut är sockret. Själv har jag tillrett min egen rårörda sylt med bara lingon och de står sig i en vanlig källare i åratal. Hur de klarar att placeras på en vanlig butikshylla är en annan historia. Är det endast lufttäthet som krävs?
Men återigen det är sockret som sticker ut. För alla som är lite till åren komna och sett utvecklingen inom livsmedel vet att butikerna idag kryllar av produkter som dignar i socker, ändå precenteras statestik som påstår att sockerkonsumtionen sjunker eller är oförändrad. Ohälsan ökar i Sverige, men den döljs också i statestiken genom att antalet vårdplatser som sjukvården upprätthåller har minskat drastiskt. Vi ser samma sak, man trixsar med statestiken för att dölja, vad kan man undra, och i vems intresse bör man nog fråga sig.
Frågan som osökt inställer sig är; när skall den ekologiska näringen ta sig an sockerproblematiken?