Från ax till limpa har varit ett slagord bland ekologiska odlare och förespråkare för lokalt mathantverk. Problemen kring ekologiskt odling vad gäller möjligheten att utgå från en passande sort, ett utsäde som är anpassat efter det ekologiska odlingens krav är inte helt enkel, ett litet dilemma.
På bilden syns det mörkgula höstvetet till vänster, i mitten en smal spalt av ogräs främst baldersbrå, och till höger har vårvete såtts. Höstvetet är av en gammal kultursorts som endast medlemmar i Allkorn tillåts handla med som utsäde. Storföretagen har ju genom patent tagit makten över sädesförädling och utsädeshandel, något som tidigare alltid varit bondens rätt. Dessa gamla kultursorter är anpassade till det traditionella odlingssystemet som inte känner till orden växtgifter och konstgödsel. Dessa sorter har egenskaper som gör att de fungerar utan växtgifter och konstgödsel vilket bilden ovan försöker visa. Höstvete är högväxande vilket ger det ett rotsystem som tränger djupare ner i marken, det blir uthålligt och kan motstå och jämna ut brister åstadkomna av odlingsförhållanden. Tyvärr finns ingen bild på höstvetet under tidig vår vilken i så fall skulle visat en betydligt ojämnare växtlighet, en brist som detta höstvete, Jakobi, själv nu till stora delar rättat till. Bilden visar också med tydlighet frånvaron av ogräs, endast några få taniga plantor av baldersbrå skymtar i vetet. Jakobi höstvete har sitt eget bekämpningssystem mot konkurrerande växtlighet, besprutning med ogräsmedel behövs alltså inte. Sorten är också motståndskraftig mot olika former av angrepp, utsädet är inte betat. Detta odlingssystem kallar jag det traditionella.
Vårvetet till höger är ett kortstråigt vete framtaget inom det industriella odlingssystemet, även kallat konventionell odling, till för att passa dess höga krav på avkastning i ton per hektar. Det som kännetecknar det industriella odlingssystemet är höga insatser av fossil energi, det är mer ett ”oljebruk” än ett jordbruk. Olja används även i de två viktigaste tillsatsmedlen, bekämpningsmedel och konstgödsel. Eftersom detta vete inte passar att odla i det traditionella odlingssystemet har det klarat sig betydligt sämre vilket bilden visar. Ogräset står tätt och hotar att så småningom helt ta över. Istället för att konkurrera med ogräset ser det ut som om vårvetet fungerat som en skyddsgröda, dvs det har tillhandahållit en bättre miljö för ogräset att gro och acklimatisera sig i.
Slutsatsen av dessa iakttagelser är att det knappast går att underskatta utsädets betydelse för ett lyckat resultat, och det oavsett val av odlingssystem, det traditionella eller det industriella.
Vän av ordning har säkert överstimulerat en och annan hårsäck vid det här laget, undrades var ekologisk odling kommer in i sammanhanget. De som använder det traditionella sättet att odla saluför sin produktion som ekologiska, i Sverige oftast under det certifieringssystem som kallas Krav. Det allra mesta av den stråsäd som säljs som ekologisk och Krav-odlad odlas dock inte enligt det traditionella odlingssystemet. Anledningen till detta är att de inte använder sig av de traditionella utsädena, kultursorterna, av det slag som höstvetet Jakobi är.
Varför gör de då inte det? Det är den industrialiserade mathållningen som faktiskt gör det omöjligt att använda kultursorter, inte för att dessa sorters näringsvärden är sämre, det förhåller sig nämligen tvärt om. Kultursorterna har högre halt av näringsämnen, inte minst proteiner.
Det är de stora industriella brödfabrikerna som bestämmer vilka utsäden som skall användas. Det är bara de speciellt framtagna sorterna med hårdare gluten som klarar påfrestningarna i de industriella processerna som arbetar under hårda tidskrav och höga energier.
De allra flesta som odlar enligt Krav idag har tvingats in i ett system som för en bonde måste betecknas som en mardröm. Han tvingas att använda utsäden som inte fungerar för de näringsflöden hans jord ger den växande plantan, han får ju inte använda konstgödsel, utan hänvisas till naturgödsel eller dyra ersättningar. Dessutom får han inte använda kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och sjukdomar vilket sätter begränsningar för att ge plantorna det skydd de är framtagna för att få. För att leva i detta okontrollerade kaos får han ett extra bidrag, ett högre pris per kilo på sina skördar. Till detta kommer de rad bidrag som kan fås genom EU.
Den viktigaste anledningen till att detta fortgår är den opinion för ett mer miljövänligt jordbruk som finns bland starka konsumentgrupper. Medvetenheten om problemet med det industrialiserade jordbruket växer dessutom i takt med att dess konsekvenser blir allt tydligare. Det gäller inte bara den yttre miljön det gäller även människans hälsa.
Hur hanterar då våra myndigheter de problem som det ekologiska jordbruket står inför. På grund av folkopinionen har politiker uttryckt en tydlig önskan om att den ekologiska livmedelsproduktionen bör ökas. Vad görs då för att den ekologiska sädesodlingen skall fungera som ett komplett odlingssystem. Till det skulle behövas en ekologisk växtförädling att sorter tas fram som har de egenskaper som gynnas av det sätt Krav-odlar bedriver sin odling.
Ett samtal till jordbruksverket där jag genom växeln kopplas vidare till Katarina Holstmark, som bekräftar mina aningar. Någon särskild växtförädling för de ekologiska odlarna förekommer inte, Det är de konventionella sorterna som genomgår en karantän, en odlingssäsong enligt Krav, innan de säljs som utsäde till ekologiska odlare. Katarin framhåller att det på andra områden försiggår intressanta försök med exempelvis radhackning mot ogräs.
Ekologisk växtförädling är något som däremot föreningen Allkorn gör sina försök till att lansera och upprätthålla bland sina medlemmar som använder de traditionella sorterna. Följande står att läsa på deras hemsida:
”Ekologisk förädling innebär bland annat att tidigare regionala växtförädlingsstationer ersätts med ett samarbete mellan förädlingsforskare och ekologiska odlare för att välja ut de sorter som passar bäst för regionen så kallad deltagande forskning.
Ekologisk förädling innebär också att sorter väljs ut som förutom goda odlingsegenskaper, som ogräskonkurrens och effektiv kväveupptagningsförmåga också har bra bakningsförmåga, goda kvalitetsegenskaper och god smak.
Växtförädlingen fram till tidigt 60-tal hade ungefär samma förutsättningar som ekologisk odling i dag, dvs låg insats av gödselmedel och inga kemiska bekämpningsmedel. Ekologisk förädling kartlägger därför det sortmaterial som använts fram till 1960-talet i Sverige men jämför också med moderna sorter som har attraktiva egenskaper som resistens, effektiv kväveupptagning och bra ogräskonkurrens.
Ur kultursorter görs istället för selektiva urval mot speciella egenskaper, som ex. produktionsförmåga, en spridning av egenskaper där man ur samma sort får ett flertal “linjer” med olika förstärkta men inga “borttappade” egenskaper. Därigenom behåller man och förstärker mångfalden av egenskaper.
”
Det är idag få som använder sig av kultursorterna i sin verksamhet. Eftersom det finns få kanaler för att nå kunderna. med de traditionella sorterna. Ett företag som engagerat sig i marknadsföring av ekologiska produkter är Saltå Kvarn. På deras hemsida finns både korn och mjöl från de viktigaste sädesslagen. Det framgår dock inte vilka sorter av vete du får i den påse du handlar i butiken. Eftersom Saltå Kvarn har semesterstängt finns ingen som för tillfället kan svara på vad för slag av utsäde som används vi det mjöl och korn som saluförs.
Wästgötarna är en grupp lokala bönder som gått samman får att marknadsföra, kvarnförädla, saluföra sina egna odlingar av stråsäd. Wästgötarna använder endast kultursorter i sin verksamhet och är därmed det varumärke där du som kund får ett mjöl, flingor, eller korn ur det traditionella odlingssystemet, och därmed en produkt med dessa höga kvaliteter. Du stöder dessutom ett odlingssystem där bonde fortfarande har kontroll på utsädeshantering och förädling.
Intressant läsning!
Jacoby Borst är en korsning mellan skalspelt och en tysk gammal lantvetesort och den är mycket gammal. Fick sitt namn av växtförädlaren Jacoby. Den är mycket bra att baka av och man korsade den för att få ett naket spelt. Spelt och dinkel är samma sak, bara två olika språk. Skalspelt fodrar en skalmaskin ty skalet sitter så hårt att det inte faller av vid tröskningen. F.ö. gillar jag att du berättar detta och jag har fått veta att kultursorterna är från flera tusen år till 1970 sedan började man stråförkorta och då försämrades proteinhalten i kärnan och sämre mineralupptagning. Ju längre strå (halm) dess bättre vitamin, mineral och proteinupptagning i själva säden.