Klyvnadens tid

Demokratikväll i Kristinehamn.

Frågor inför demokratikväll:

• Att göra Sverige till en nödhamn för flyktingar är tilltalande på flera sätt. Men är det rimligt för att ett litet land i Europas utkant att klara av denna roll?
• Har förespråkarna för massinvandring de politiska verktygen som skapar arbeten, eller delar de som finns på ett rättvist sätt?
• Är Sveriges skuldkris inte lika allvarlig som det krisdrabbade Greklands? Bygger inte vårt banksystem precis som Greklands på att bankerna kan förfalska penningmängden som skuld vid utlåning? Är i så fall inte en reformering av banksystemet den enda vägen till en tillfrisknande ekonomi?
• Manar det som händer i Grekland inte till eftertanke?

Kristinehamns kommun samverkar med något som kallas Demokrati Akademin, som startade för minst 20 år sedan. Eftersom jag prenumererade på Ordfront Magasin på den tiden fick jag också del av Demokrati Akademins bokutgivning av vilket jag är ägare till ett antal volymer. Det var nämligen Ordfront som tog initiativet till därtill.

Går man in på Demokrati Akademins hemsida idag ger det samma upplevelse som att besöka vilkett företag som helst, allmänt hållen information så utslätat att det blir fullständigt omöjligt att vara varken för eller mot.

Kristinhamnsposten för fredagen den 27 september ger fylligare information om vad denna kväll skall föra med sig. Anna Lena Lodenius medverkar som dragplåster och det är hennes budskap som vi får några nedslag i.

“Det jag kommer att prata om är förståelsen för en förändrad värld . Att lokalsamhället är integrerat med resten av världen på ett annat sätt än det varit tidigare.
Med det följer möjligheter, men det kan också kännas skrämmande om man inte hänger med i utvecklingen.
Det finns människor som upplever sig som förlorare i den globala världen, som inte klarar av det här med ny teknik, nya kulturer och nya sätt att se på saker. De känner sig väldigt hotade många av dem och det har man kunnat se i forskning att de tenderar oftare att rösta på främlingsfientliga partier och missnöjespartier av olika slag.”

Vidare menar Anna Lena
“Jag försöker skapa en förståelse för att det här med invandring till Sverige bara är en liten del av det hela. Vi lever i en folkvandringens tid där folk flyttar hela tiden av många olika skäl. De flyttar även till Kristinehamn och det som händer där är en spegling av vad som händer på hela planeten.”

Efter Anna Lenas omvärldskunskaper är det meningen att Kristinehamnsborna skall kunna lägga förslag och diskutera hur man skall hantera situationen lokalt. Genom Kristinehamnsposten kan man i förväg skicka in funderingar i frågor och förslag.

Jag tror mig inte om att vara ensam om att känna en stark oro efter att ha läst vad Anna Lena Lodenius vill förmedla till Kristinehamnsborna Onsdagen den 2/10. Det är nu inte så att jag känner mig som en av förlorarna, nej det är att jag inte vill ta hennes globalisering i vacker hand. Jag tycker att demokratin borde handla om att göra motstånd mot globaliseringen och dess konsekvenser.

Det är krigen i Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien som jag tänker på. De är krig förda av USA och allierade men också krig genom ombud(Al-Qaida) som genomförs i namn av demokrati och mänskliga rättigheter som i Libyen och Syrien. De flyktingströmmar som här drivs fram genom krig och förstörelse har även Sverige del i.

Jag kan inte som Anna Lena Lodenius beskriva detta som “Vi lever i en folkvandringens tid där folk flyttar hela tiden av många olika skäl.” De flesta av de flyktingar som söker sig till Sverige är offer för krig som Sverige stött och till och med deltagit i. De tolv år som gått sedan “kriget mot terrorn” inleddes av USA har kanske skapat tillräckligt med problem för att vi skall stanna upp och fundera på vad det lett till. Det kanske är en god ide att åter börja ta FN-stadgans kärnparagraf om respekten för andra länder suveränitet på riktigt blodigt allvar.

Istället pratar Anna Lena Lodenius om behovet av “förståelsen för en förändrad värld”, jag hade önskat att hon istället pratade om att förstå för att förändra, för att se krigen, förstå vad som händer för att få slut på dem.

Varje land i Europa är idag fast i bankernas skuldsnaror. Några har råkat riktigt illa ut som Island, Irland, Grekland men också Italien, Spanien och Portugal har uppmärksammats i våra medier. Naturligtvis skapar detta oro, folk undrar vad som händer, när kommer det att ta slut, kommer vi själva att drabbas på samma sätt? Sverige är redan påverkat genom arbetskraftsinvandring från dessa länder i en situation där vi själv har har hög arbetslöshet. Bristen på arbeta leder så till lönenedpressning och en svart arbetsmarknad på grund av det höga skattetrycket på låginkomsttagare i Sverige.

Är det denna förändrade arbetsmarknad som Anna Lena Lodenius vill få oss att förstå?

Stannar vi upp en stund och ägnar vad som händer i Grekland några minuter blir situationen än mer skrämmande, där har nu över 15% av befolkningen, på grund av ekonomisk misär och brist på politiska alternativ, drivits i armarna på på Gyllene Gryning, ett parti med våld och rädsla som politiska verktyg.

De som idag fördömer de Greker som nu väljer ett invandrarfientligt och våldsamt parti, borde inte göra detta utan att tala om vilket alternativet är. Ett alternativ som ger arbete och framtid åter. Ett alternativ som gör slut på skuldekonomin och kapar de internationella storbankernas strypsnara på ekonomin. Eftersom ett trovärdigt sådant alternativ ej erbjudits, väljer nu Grekerna i växande omfattning att slå ut de som står dem närmast för att om möjligt själva få ett större livsutrymme. Det är så vår självbevarelsedrift leder oss att agera.

Är det de som redan idag är arbetslösa eller som ser sig som förlorare vid nästa kris, eller de som redan idag på grund av skuldsättning lever på marginalen men som vid minsta störning i ekonomin faller över kanten, är det dessa som Anna Lena Lodenius beskriver som ” människor som upplever sig som förlorare i den globala världen, som inte klarar av det här med ny teknik, nya kulturer och nya sätt att se på saker”. Eller finns inte de faktiskt drabbade människorna i hennes värld.

Anna Lena Lodenius bristande förståelse för folks reaktioner går som en röd tråd i hennes tänkande. Hon fortsätter: “De känner sig väldigt hotade många av dem och det har man kunnat se i forskning att de tenderar oftare att rösta på främlingsfientliga partier och missnöjespartier av olika slag.”

Vi har redan en hög arbetslöshet speciellt bland ungdom. Samtidigt känner många en påtaglig oro för vad som skall hända med världsekonomin, och Sveriges egen skuldbelastade ekonomi. Det kan knappast undgått den genomsnittlige fastighetsägaren hur OECD:s ekonomer höjer ett varningens finger mot våra överbelånade privat bolån.

I denna situation är hela den svenska politiska eliten tydligen rörande överens om att Sveriges invandring måste ökas. Sverige måste öppna sin gränser. Sverige måste föregå med gott exempel trots att vi redan nu är det land som överlägset tar in flest invandrare per invånare. Det råder en djup klyfta bland svenska folket och dess politiker i denna fråga. Att vi har ett politiskt ledarskap i Sverige som inte förstår sitt folks oro, som inte går i takt med sitt eget folk är speciellt allvarligt i en fråga som denna.

Att politiker på central nivå sviker sitt folk går knappast att förneka. Frågan är nu om politiker på lokal nivå också kommer att svika? Finns det i byn politiker med tillräckligt mycket mod för att se verkligheten och ta ansvar för den?

Istället för att psykologisera och ställa sig över förutsägbara reaktioner på en till synes hopplös politisk och ekonomisk situation borde vi istället diskutera hur vi skall undgå Grekernas öde. Vi borde börja diskutera hur vår ekonomi ser ut. Det var Grekernas skuldsättning som fick dem på fall, hur ser vår egen skuldsättning ut? När det ekonomiska sammanbrottet drabbar oss hur skall vi förhindra att bankernas skulder tas över av regering och riksbank? För sker så, kommer vår stadsbudget att bli lika skuldtyngd som Grekernas. Bankerna kommer då även avkräva oss våra nationella tillgångar. Hur skall de som drabbas av vräkningar från sina fastigheter kunna skyddas? Hur ser våra lagar ut, finns några rättsfall som kan användas här hemma eller i något annat land? Hur har man gjort i andra länder?

Det finns ett intressant rättsfall mot bankerna som drivs av advokat Henning Witte vid Norrköpings tingsrätt.. Att ägna någon timme ger värdfull kunskap om hur våra banker fungerar. Rättsfallet kastar ett starkt ljus över bank och penningsystem och ger lösningen på hur vår skuldkris skall lösas.

Ytterligare information om skuldkris och enningreform Här.