I senaste numret av kulturtidskriften Folket i Bild(Fib) har frågan om bankerna och kontanterna blivit föremål för granskning i ett fyrasidigt reportage. I händelsen av att FiB:s läsare nu tror sig vara uppdaterade i frågan så kommer här en kraftfull dementi. En större insikt går att hitta på de flesta av våra dagliga tidningar, låt mig rekommendera SvD:s ekonomibevakning. Varför reportaget undviker de centrala frågorna kring kontanterna och bankernas roll i ekonomin är en gåta, som många av dess välinformerade läsare kommer att knåda sina skallar inför. Förhoppningsvis kan dessa rader något hjälpa till att ställa frågorna rätt inför framtida övningar i ämnet banker och kontanter. More…
Äntligen så har en marxist förstått hur bankerna och penningsystem fungerar. Det gäller Kajsa “Ekis” Ekman vars analys av ekonomin jag tidigare kritiserat i artikeln Marxismen på bedrägeriets värdelinje.
I ETC:s nättidning utvecklar hon sin nya syn på vad som orsakat den skuldkris som hela världen befinner sig . Förhoppningsvis kan detta leda till att vänstern lämnar sin dogmatism och boksynthet då det gäller synen på ekonomi men att det även sätter spår i den politiska strategin. Analys av ekonomi och politiska slutsatser är skilda ting, och tyvärr visar en noggrann läsning att författaren än inte är beredda att frigöra sig ur marxismens dogmatik, ur dess sekulära fundamentalism. More…
Uppmärksamhet på skatteparadisen och de enorma förmögenheter som där undandras beskattning har gradvis ökat under ett års tid. Att det nu kommer en slags utlösning på den uppdämda politiska energin känns logiskt och väl timat, när nu Mossak Fonseca tömts på sin handlingar. Det finns alltså anledning att handskas varsamt med det material som nu är tänkt att elda på drev runt hela världen. Det verkar som om fokuset redan har flyttat från det verkliga problemet till väl valda måltavlor. Bockfoten är väl synlig bakom finansiärerna av verksamheten. Avtrycken är gigantiska: Ford Foundation, Carnegie Endowment, Rockefeller Family Fund,
W K Kellogg Foundation, Open Society Foundation (Soros) More…
Med tom plånbok blir man nerpissad av byrackor(gammalt lokalt talesätt). Att tömma lädret idag öppnar upp för betydligt större faror, det fria samhället, en fri ekonomi står på spel. Utan kontanter får bankerna fullständig kontroll över samhällets viktigaste infrastruktur, betalningsmedlen, pengarna.
Kontanter! Kontanter! Kontanterna!
Stridsropet för en av vår tids viktigaste frågor.
Välkommen in i matchen. More…
Redan Aristoteles hade god kläm på vad pengar är och används än idag som referens i diskussioner. Pengar i modern mening uppfanns av Solon mitt i Aristoteles samtid, c:a 500 år före Kristus. Pengar var en viktig social uppfinning för att förenkla ekonomiska transaktioner utan att belastas av räntebärande skuld, eller tyngas ner av att vara tillverkad i guld. Grekernas pengar myntades av Solon, regenten, i härdat järn, i brons och mässing, sattes i cirkulation genom statsbudgeten och var goda till att betala skatt. Att pengarna var pengar under Solons tid råder inget tvivel om. Vad gäller våra egna digitala pengar däremot finns nu en exklusivt “kålrötternas” penningteoretisk skola som på fullt allvar menar att de inte är pengar utan “kontokludd” eller “digitalkonfetti”. More…
Den senaste tidens förändringar av lagstiftningen rörande banker, den så kallade “Bail-In” lagen, har gjort frågan om bankdelning högaktuella. Bankdelningen infördes för att stabilisera finanssystemet efter krisen 1932, den förhindrar bankerna att använda privatpersoners tillgångar i bankernas handel med värdepapper, deras spekulationer, transaktioner i akt och mening att tjäna pengar på pengar. Lagen har tjänat syftet att göra finanssystemet mindre instabilt, tills den togs bort efter påtryckningar från bankvärlden och nyliberala propagandister vid millennieskiftet. Vänsterpartiet har motionerat om att återinföra bankregleringen. Motionen skall behandlas under Mars månad beslut sker i mitten av April. More…
Detta är den första artikeln i en serie som försöker reda ut varför penningreformrörelsen inte gör större framsteg. Alla nödvändiga kunskaper finns idag för att göra genombrott i den offentliga diskussionen, men ändå händer mycket lite. Inte ens en organisation som JAK som har räntefri ekonomi på sitt program, och stämmobeslut att agera, bryr sig. More…
Detta är en dokumnetfil upplagd för att underlätta förståelsen för JAK:s utveckling. More…
Detta är en dokumnetfil upplagd för att underlätta förståelsen för JAK:s utveckling. More…
Den femtonåriga resan med JAK går nu mot sitt slut, de sista dagarna tickar in mot nyåret. Banken med det förpliktande namnet Jord Arbete Kapital har gjort sitt för min del. De första åren bestod av sparande för att erhålla ett startkapital och sparpoäng för att enklare kvalificera för eventuella behov av ett lån. Behovet av kapital kom några år senare för inköp av några hektar jordbruksmark. Under ytterligare åtta år bestod min relation till banken i att varje år betala fem tusen kronor i lånekostnader arton tusen i amorteringar och nästan lika mycket i eftersparande. Lånet som låg på tjugo år skulle kostat mig nittiofemtusen kronor enligt plan, och gett mig knappa trehundrasextiotusen kronor att hämta ut i eftersparande i en långt framskriden pensionsålder. För min egen ekonomis skull kunde jag avsluta lånet på knappa halvtid. Sedan dess har min relation till JAK varit av mindre pekuniär art, mer politisk och därmed betydligt mer konfliktfylld. More…