Den organiserade marxismens, dvs Sovjets, roll i andra världskriget är central inte bara sett till deras krigsinsats och tiden de var indragna i kriget, Sovjet spelade också en central roll för att starta kriget den första September 1939, en dryg vecka efter att Stalin och Hitler ingått en allians, Ribentropp-Molotov-pakten. Att det var denna allians som startade kriget har kommunister svårt att acceptera eftersom det i deras berättelse alltid är kapitalismen som är orsak till krig. Att stater med en stark koncentration av kapital till militärindustriella komplex startat krig har vi tydliga erfarenheter av genom USA angreppskrig efter den elfte September 2001. Här finns uppenbart en kopplingen till kapital vilket inte betyder att det ekonomiska systemet alltid är den avgörande och utlösande orsaken. More…
Vänstern inspirerad av Marx har krisat ända sedan ”de inställda upprorens tid” på 70-talet, kvar från den tiden återstår nu några marginaliserade sekter som i arbetarklassens namn, odlar sin ideologiska renhet. Istället för att börja diskutera vad vänsterns kräftgång består håller Göran Greider ett trosvisst hyllningstal utan hänsyn till detta politiska haveri. Den verklighet som marxisterna i vänstern inte lyckats förstå, blir i Greiders värd det omvända, marxismens värde ligger däri: ”att vi för att förstå ett samhälle alltid måste utgå från de materiella omständigheterna”. Och visst säger Marx att ”konkret analys av konkreta förhållanden” är hans läras kärna. Men det är ju samtidigt så att Marx skrivit så mycket mer och som haft en vida större betydelse för den dogmatism som marxismen utvecklats till. Det Greider inte vill se är att han och den dogmatik han försvarar har växt samman med det liberala etablissemanget, och att det är anledningen till att marxister är så populära i de mest nyliberala tidningar som Sverige känner. Jag säger bara Metro, där GG är flitigt anlitad tyckare. Men hur ser då Greiders argument ut för den Marx som han så ihärdigt försvarar. More…
250 år är det en gräns som nu sätts för yttrandefrihet i praktiken, kommer den att stupa under ett äroår för jakobinernas politiska giljotin, för dess retoriska bila ”allas lika värde”. Det är vad man skulle kunna tro efter att åter igen lyssnat till Studio Ett den 24 Augusti 2016.
Bok och Biblioteks Maria Källsson fick chansen att motivera sitt besluta att sopa tidskriften Nya Tider ut över mässgolvets kant. Detta handlar inte om yttrandefriheten i strikt juridisk bemärkelse, det handlar om principens tillämpning i praktiken för ett företag som genom sitt monopol närmar sig funktionen att vara en samhällelig institution. Det är därför precis så allvarligt som Nils Funke beskriver det ….. More…
Yttrandefrihetsfienderna som lyckades med att få Bokmässan att kasta ut Alternamedia från bokmässan ångra nu bittert att de har klantat till det. Deras Facebook-grupper och hemsidor översköljs med kritiska kommentarer, och pudlarna står som spön i backen. Ett exempel, Djungeltrummans Joe Enocsson:
Nu verkar det dock som att Nya Tider portas från bokmässan och det är inte alls lika bra. Årets tema är yttrandefrihet och den i stort sett enda oppositionen, vilkens retorik bygger på teorier om hur staten genom massmedia hjärntvättar gemene hen och censurerar nationalistisk kultur, media och politik, portas. Nya Tider och hela nationalistfalangen får vatten på sin kvarn.
Alla yttrandefrihetsvänner har nu en viktig uppgift; att under den månad som återstår tills Bokmässan öppnar se till att Alternamedia återfår sin plats och att kulturvänster får en riktig lektion i yttrandefrihet så att Bokmässan kan bli det firande av Sveriges yttrandefrihetslagstiftning som var tänkt.
Vänsterfolk har börjar reflektera över sin politik, om sin roll i det offentliga samtalet om vad de faktiskt bidrar med, ja om framtiden i politiska termer. Göran Greider har gjort det en längre tid och då till och med lyfta på en av de mest förbjudna stenarna: Sveriges roll och betydelse för demokrati och jämlikhet, det som övrig vänster föraktfullt håller på armlängs avstånd väsandes nationalism. Kanske var det ett övergående tillstånd av sinnesförvirring, eller sjunkande upplagesiffror som krävde lite kittlande politisk retorik, hur som helst så mycket mer än så här blev det inte. Inom vänstern talas och skrivs alltmer om dess problemen med ”jaget” och lägger sig allt som oftast på den politiska divanen för en slags självterapi. Nina Björks bidrag i Gomorron Världen i Sveriges Radios P1 har fått uppskattning bland nätaktiv vänster. Här kommer än hårdhänt granskning av hennes metapolitik More…
Under helgen 12-14/8 arrangerar Folket i Bild ”fredsamtal” i Degerfors. Det är det femte i ordningen och troligen den största tilldragelsen i ämnet under året i Sverige. Många av deltagarna har under året varit engagerade i opinionsarbete mot smyganslutningen till Nato, som varit årets viktigaste parlamentariska fredsfråga. Med ”samtal” har intresserade av fredsfrågan anledning att förvänta sig en öppenhet för andra allmänpolitiska perspektiv än det marxistiska som är arrangörernas. På den punkten finns anledning att resa tvivel. Kommer ”samtalen” att utvecklas till en entonig monolog över det egna arbetet och perspektivet? More…
”Är det verkligen fred vi vill ha, till varje tänkbart pris”….. Det var min generations vänsters svar på frågan om freden, det var ett svar ur den marxistiska traditionen, och det enkla svaret var ett NEJ! Vi vill krig, vi vill krig mot världens alla orättvisor och förtryck, vi vill klasskrig. Samtidigt finns i vissa skeden ett tydligt fokus på freden, det gäller den andra internationalens resolutioner att samfällt verka för fred i varje land, det gäller efterkrigstidens kamp mot kärnvapen. Här finns en politisk spännvidd från revolutionsromantiska rop på krig till det långsamma folkrörelsetrampet för fred. Men vad är huvudsak och vad är bisak, vad är strategi och vad är taktik, vad är långsiktigt och vad är paroller enbart för det underordnande korta perspektivet. Hur ideologin bakom denna med nödvändighet kluvna historia ser ut är föremålet för fortsättningen. More…
Kristinehamnsposten10/8 -16, har reagerat på SD:s förslag att stärka Sveriges kontroll av asylsökande. Detta samtidigt som bilar under natten lyst upp natthimlen runt om Sverige. Punkt!!!
Ja, vad mer behöver sägas?
Jo, det behövs ett allvarligt samtal om hoten mot demokrati och Sveriges suveränitet som är dess förutsättning. More…
Vilket hallonår!!
Ja vad mer behöver egentligen sägas, den ultimata signalen för att släppa allt för händer för att för egen del ta del av skogens gåva. Alla som jag dryfta frågan med har samma erfarenhet: Vilka HALLON!. Det gäller såväl i mängd som storlek, fina är de dessutom. Naturligt finns det lite smålarver, som min granne påpekade bör ses som en ren proteinberikning. De smäckra stjälkarna viker sig under sin börda, eller så bugar de för att bjuda ut sina gåvor. När skogen, som i år, dignar av detta röda guld blir dessutom själva plockning till en njutning, på några timmar har du de litrar som behövs för att förgylla vinterhalvårets söndagsdesset. More…
Frank Baude(FB) ledde det gäng marxist-leninister i KFml(r) som bröt sig ur Kfml i början på 70-talet. I skuggan av Gruvstrejken, studentrevolt och kulturrevolution hade de fått för sig att frågan om socialismen var en rent retorisk fråga. Upptända av slagorden ”Klass mot Klass” och ”Framåt mot den Socialistiska revolutionen” bröt sig de lokala anhängarna under ledning av Gunnar Lindstedt, möjligen i sällskap med Lars Eklöf och Lars Eriksson, in i Kfml:s lokal i Karlskoga för att i ”arbetarklassens namn” lägga beslag på partikassa stencilapparater och annat för revolutionen användbart. Den förhatliga borgerliga familjen satte dock pinnar i revolutionshjulet. Under hot om polisanmälan lämnades stöldgodset tillbaka, varefter det röda gardet for till Göteborg för att avlägga rapport, tillägna sig den proletära Göteborgsdialekten och lära sig kollektivt hårdsupande enligt en lokal ”proletära” traditionen. Så ser mitt högst personliga minne av Göteborgspolitikerna Frank Baude ut. På sin 80-årsdag får han besök av ordförande till den organisation han själva startade på 1970-talet och som han lämnade 2014 av politiska skäl. De dryga 40 åren i organisationens tjänst föddes ur splittring och avslutas för FB på samma sätt, förövrigt inget anmärkningsvärt inom den kommunistiska rörelsen. Hur föll då orden vid det kaffebord där de möttes? Det finns ett tillrättalagts svar på frågan i en signerad artikel i Proletären. Att mycket annat kanske sades men åtminstone borde sagts det är perspektivet på denna värdering av samtalet. More…