Sverige efter valet
Sverige efter valet
Valet är över, väljarna har gjort sina val, folkets dom över partier har därmed fällts. Så nu kommer politruker och partiideologer att kasta sig över siffrorna för att på minsta möjliga marginal få sin världsbild att inte falla samman. Detta gäller inte minst “vänstern” till vilket valresultatet sänder tydliga signaler om rättning bort från bankkapitalet och dess internationella institutioner, främst EU, bort från normpolitiken, för ett nationellt och sammanhållet Sverige. De svenska arbetande klassernas motståndare är inte invandrare, det är inte män, det är inte folk med heterosexuell läggning. Det är ett internationellt finanskapital som under 8 år lagt värden i en ekonomisk kris och nu i dess svallvågor likt gamar vaktar över att kasta sig över folken och ländernas rikedomar. Till hjälp har denna internationella elit samtliga politiska partier som i internationalismens namn jämnar väg för en slakt av Sverige.
Kan “Vänstern” älska Sverige?
Kan “Vänstern” älska sitt Sverige?
Känslor diskuteras alltmer i negativa termer, och för att skruva upp det riktigt verkar bara hat finnas kvar i känsloregistret. Mot detta står, det måste erkännas, ett behov att i alla konflikter och i allt förfall som kännetecknar vår tid göra generella deklarationerna om universell kärlek. Så även här har vi fått den ultimata polariseringen, som rimligtvis inte ökar förståelsen, samtalet är skiktat. Är det vår brist på verkligt inflytande och demokrati och den därur växande frustrationen som lett till denna klyvnad. More…
Vänsterns fallgropar.
Efter att ha ifrågasatt vår invandringspolitik och dess utveckling mot allt större friheter och att begreppet ras skall tas bort(det lär vara ett förslag som en folkpartistisk politiker satt sin heder och ära i att försvara, och då måste det ju ha hederns kännetecken) så har marxister och vänstermänniskor ställt sig i led och hurrat. För detta min oförskämdhet, för så måste det väl kallas om man för den skull bli kallad fascist och därtill av två sorter samtidigt. Jag lär visst vara en sentida avkomma av både Flyg och Lindholm. Att det på något sätt skulle kasta ljus över de diskuterade frågorna är minsann inte lätt att förstå. Nej detta är den sedvanliga härskartekniken bland vänsterns tuppfäktare att försöka oskadliggöra sin meningsmotståndare.
More…
Vänsterns dilemman
Det har under en lång tid förts en diskussion om att vänsterhögerlinjen i ideologisk-politisk mening inte har någon giltighet, att det är en konstruktion som låser fast politiken, omöjliggöra nya politiska val. En variant på detta tema är förklaringen att ideologierna är i sig förlegade och skall avskaffas.
More…
Arbetet,Ekonomi,Politik,Vänstern
Vänstern och arbetet
Vänstern och Arbetet
“Vänstern” har under lång tid varit på en ideologisk vandring bort från Arbetet som en grundläggande ekonomisk faktor och kulturell värdegemenskap. Detta kan tyckas märkligt med tanke på de uppenbara världen som arbete besitter, som värdeskapare, som kittet i en arbetsdelad ekonomi, som den naturliga punkten, för balansering av konsumtion och produktion. Och framför allt den politiska legitimitet den ger de arbetande klasserna.
Vänsterns framtid
Vänsterns framtid
om individuellt ansvar och
ideologiska uppgörelser.
1960-talet var ett löftenas årtionden, kampen för nationell självständighet i den kolonialiserade världen svepte fram som en urkraft och bröt upp kalla krigets politiska och ideologisak fängelse i de västliga demokratierna. Medborgarrättrörelser, fredsrörelser, nyandlighet, miljörörelser och en ny vänster lovade alla och sig själva en ny och bättre värld. Frigörelsen möttes redan i sin linda av säkerhetstjänsernas öppna och dålda arbete för att undergräva och förstöra. Politiska mord och krig följde i dess spår. På 70-talet var så ordninge återställd och de folkliga rörelserna åter fastlåsta i för stormakterna passande politiska och ideologiska banor.
Ända sedan dess har vad som uppfattas som vänsterideal av demokrati och jämlikhet varit konstant tillbakapressade av en nyliberal våg vars slut ännu inte är nådd. Oförmågan att bjuda motstånd beror på “vänsterns” egna brister, dess inre egenskaper och kan inte skyllas på någon annan. Det arbete kan heller ingen annan göra, men förutsätter en medvetenhet om behovet.
Följande diskussion är utdragen från ett personligt möte på nätet med anledning av en inbjudan till Facebook-gruppen “Nationell Vänster”(NV)
Kapitalismen 5.0
Kapitalism 5.0
Kapitalism kan betyda så mycket, för de flesta i Svergie är det en förutsättning för frihet och demokrati, genom knytning till fri företagsamhet. Fri företagsamhet är förvisso viktig för både frihet och demokrati. Men är det verkligen det kapitalism har gett oss? I fri företagsamhet, som i den amerikanska drömmen, skapande för den “kreative”, den starka individen möjlighet att slå sig fram. Men för hur många är detta en realitet? Finns det möjligen saker att förändra som gör att möjligheterna inte bara knyts till de som kan eller ges möjlighet att kontrollera tillräckligt med kapital?
För att dessa frågor skall kunna få ett rimligt svar måste vi veta hur rikedom, kapital, idagens system samlas upp på ett fåtal rika händer. Hur sker kapitalackumulation i dagens penning och banksystem? Kunskaper behövs för att rätt kunna styra samhällets värdeföden, Men räcker detta, ligger inte hemligheten i ett alternativ för de många i att se möjligheten i själva produktionen? För att vi skall kunna svar på någon av dess frågor måste vi röra oss i det sociala kraftfältet som arbete kapital tänjer vår värld utefter och som samtidigt visar gränserna för vårt handlande.
