Krig tar en central plats i Stålår. Inte som ett subjekt vars historia beskrivs, utan för att det finns med i bakgrunden som en grundläggande orsak: Utan USA:s krig i Vietnam, ingen svensk FNL-rörelse. Utan 1980-talets krig i Mellanöstern, ingen blomstrande marknad för export och smuggling av Bofors krut och vapensystem. I Stålårs nya Karlskoga är de som “flytt från krig och fattigdom”…. “en injektion som skall få staden på fötter”. Stålår säger sig också stå för ett motgift till krig.
På klyvnadens tid har två insändare om krigshot och nedrustning från 1982 publicerats. Ingvar Bratts bidrag här, och mitt eget här. Nedan fortsätter jag den diskussion med ett nytt bidrag där de senaste 40 årens utveckling speglas gentemot kravet på nedrustning och stopp för vapenexport. More…
Följande artikel är tänkt att skickas in till Karlskoga Tidning den lokaltidning som för 38 år sedan hade en insändare av mig som också handlade om krig och fred. More…
Denna insändare är en del av en debatt om krig, fred och nedrustning som Ingvar Bratt och jag(Evert Larsson) förde i lokalpressen hösten 1982. Det är snart 40 år sedan. Hade insändarna sett lika dana ut om vi vetat vad vi nu vet. Här är ett av Ingvar Bratts bidrag. More…
Detta är en insändare i Karlskoga kuriren den 9 september 1982. Vi har nu 40 års facit på de farhågor för krig som här diskuterades. Vad skulle Ingvar har skrivit om han då visste vad vi nu vet.
En Face-book-diskussion med marxister om marxismens del i 1900-talets världskrig. Tråden börjar med följande:
“Har Marx startat båda världskrigen? Långt efter sin död. Att människor gör uppror leder inte till världskrig. Tvärtom egentligen. När arbetarrörelsens partier, som byggde på Marx, svek och uppmanade sina medlemmar att kriga åstadkoms första världskriget. Det andra var en fortsättning – både var imperialistiska omfördelningskrig. Sovjetunionen och nationella motståndsgrupper – ofta baserade på Marx idéer stoppade Hitlertysklands erövringskrig. Gav impuls till den stora befrielserörelsen mot Västs kolonier i Afrika och Asien, som pågick i flera årtionden. Se dig omkring Evert – Indien, Kina, Vietnam, Algeriet och övriga Afrika. De skulle inte blivit fria utan inspirationen från maxistiska ledares exempel, framför allt Stalin och Mao Ze Dong!”
Bakgrunden till detta inlägg är den kritik jag utvecklat på klyvnadenstid.se framförallt i två artiklar. Dels Marx i ett ord som är en kritik av Marx ställningstagande och praktik under 1848 års revolution utifrån hans Klasstriderna i Frankrike 1848-50, dels Stalins tal för världskrig som är Stalins försvar för Molotov-Ribbentrop-pakten och i enlighet med dess hemliga tilläggsprotokoll starta andra världskriget. Det finns många svar på det inledande citatet ovan, här följer några.
I Europa mot katastrofen beskriver Pierre Gilly(PG) det politiska spelet som slutade i dess sammanbrott och andra världskrigets utbrott. Redan på de första sidorna stakar PG ut sitt perspektiv. Det kommer att vara avgörande för hur han skall lyckas förklara och fördela ansvaret för kriget.. Tyvärr så tvekar Gilly om att andra världskriget verkligen startade den 1 september 1939. På den punkten tvekar inte Churchill, men å andra sidan får vi av PG veta att Winston ansåg att andra världskriget var onödigt och “lätt” att förhindra. Redan två viktiga frågeställningar värd den uppmärksamhet och tid som detta försök till svar kräver. More…
Varför krig? Vilka har intresse av krig? Går krig att förhindra?
Den viktigaste gränsdragningen för att förstå krigets karaktär handlar om att se det som ett uttryck för kollektivet och inte människan som individ. Jag vill inte hamna i den återvändsgränd som Albert Einstein och Sigmund Freud vandrade in i då de under 1930-talet engagerade sig för freden. Alldeles innan de kastades ut ur Tyskland av Hitler, startade de en brevväxling där de söker svaret på frågan: Varför krig? Svaret söker de i individens egenskaper. More…
Det är i år 80 år sedan andra världskriget startade. En resolution av EU om vilka som startade kriget har upprört känslorna på marxister runt om i Europa. I Norge så förs diskussionen i Facebook-gruppen. “Vi som bryr oss om avisa Klassekampen”. Utgångspunkten är en artikel av Hans Olav Brendberg (HB) Han börjar så här More…