Folkstyret

Värdegrundshaveri

30 sep , 2021  

När värdegrund används är det ofta för att läxa upp, ta avstånd och utesluta. Det kan gälla i fackföreningar, förvaltningar eller företag. Det kan gälla drev och förföljelser i media. Ofta är det “Allas Lika Värde” som är vägledande för denna aktivism. Som när Maud Olofsson läxar upp Jimmie Åkesson i en TV-soffa. Frasen används för att utesluta. Men den används också för att i genomföra kollektiva omfamningar. Det är som stridsrop för att genomför den mångkulturella visionen den har störst betydelse. Det är mina reflektioner efter att ta del av en anmälan av boken Värdet av Värdegrunder av Lundaforskarna Mats Alvesson, Martin Blom och Andreas Jansson. Inläggets sammanfattning: Med oklara mål, verkningslös praktik och motstridiga resultat borde det stå klart att värdegrundsarbetet bör upphöra. Det är ett slöseri med såväl personalens tid och kompetens som skattebetalarnas pengar.

Trots pengar och tid som läggs ner  i privat och offentlig verksamhet tyder mycket lite på att det gör någon nytta. Boken består av fyra fallstudier. “Värdegrundsarbetet” har undersökts i två företag – Telia och Swedbank – och två kommuner – Sölvesborg och Lund. Forskarna följde utfallet av värdegrundsprojekt inom Telia genom en uppföljning sex månader senare. Nästan ingen mindes vad de gjort trots att de var nöjda med genomförandet.

Frågan är om politikerna kommer att ta intryck av undersökningens slutsatser. Svaret beror på politikernas intentioner om vilket författarna skriver.

Värdegrunder bör även förstås ur ett ideologiskt perspektiv. Sverige har under de senaste tre decennierna präglats av en stark globalisering med öppna gränser. Det har bland annat lett till en efterföljande reaktion i form av nynationalism och krav på minskad öppenhet, men också problem med en mångfald som kanske inte bara är en välsignelse, då den utifrån vad vi ser och erfar kan medföra värde- och normoklarheter samt ökad förvirring på arbetsplatser. Offentliga organisationer, liksom de flesta stora svenska företag, försvarar ofta det öppna, demokratiska, inkluderande och liberala samhället i den formella kommunikationen och då ofta med hänvisning till dess värdegrund. Samtidigt är detta motsägelsefullt då det å ena sidan hänvisas till denna, vilken sägs vara gemensam, och å andra sidan till mångfald, vilket innebär att det gemensamma behöver tonas ned; förvisso kan alla vara eniga om att man är oeniga, men det är en tämligen svag enighet.

Det handlar från politikern att få företagen att gå i takt med deras globalistiska och mångkulturell målsättning. I den mån det skapar oklarheter och konflikter inom företag och organisationer kommer rimligen inte prioriteras av politiker i regering och riksdag.

Ett exempel på denna konflikt beskrivs i en kandidatuppsats vid Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. Studien bär namnet: Jag tror inte att värdegrunden var Guds gåva till Polisen när den kom”. Värdet av en värdegrund inom Polisens organisationskultur. Ur uppsatsens slutsatser:

Respondenternas klart skeptiska inställning till värdegrundsarbete tyder dock att värdegrunden främst symboliserar ännu ett orättvist pekfinger från polisledningen. Denna studie menar därför slutligen att den polisiära värdegrunden snarare förstärker det subkulturella klimat som den ämnar komma till rätta med.

Det är en intressant och överraskande lärdom som här dras. Inte minst med tanke på att polisen är den institution som mer än någon annan får konsekvenserna av det mångkulturella experimentet i sitt knä. Givet denna kunskap är det med större intresse och mindre uppgivenhet som vi har att följa hur polisen kommer att lösa sina uppgifter.

admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.