Krig&Fred

Risken för världskrig.

2 mar , 2020  

Följande artikel är tänkt att skickas in till Karlskoga Tidning den lokaltidning som för 38 år sedan hade en insändare av mig som också handlade om krig och fred.

Alltsedan slutet av 1940-talet har hotet om ett tredje världskrig varit närvarande. I början på 1980-talet, i skuggan av kärnvapen och kallt krig, var det hotet om en sammandrabbning mellan Sovjet och USA som stod i förgrunden. Det var andra världskriget som styrde vår blick, och dess segermakter stod nu öga mot öga i det kalla krigets rustningsvansinne. Ubåtar gjorde intrång  och bekämpades med sjunkbomber och bottenminor. Hotet var och upplevdes som reellt, det skapade ångest men också aktivism för kärnvapennedrustning.

Idag lever vi i en annan värld. De två diktaturer som genom Molotov-Ribbentrop-pakten startade andra världskriget finns inte. De två våldsideologier som kunde driva sina folk att åter gå ner i skyttegravarna har varken statsmakt eller folkligt stöd. USA som ensam supermakt har under de senaste årtiondena stått för de flesta krigen. På grund av nederlag och det sociala och politiska kaos det skapat håller USA nu på att dra sig tillbaka från Afghanistan och inblandningen i Syrien. De marxistiskt inspirerade regimer runt om i världen som motiverat USA:s agerande har också förlorat i inflytande.

Sveriges agerande under andra världskriget har varit bestämmande för efterkrigstidens säkerhetspolitik. På grund av marxistiskt inflytande orkade inte Sveriges samlingsregering motsätta sig Molotov-Ribbentrop-paktens undertecknare. Sverige tog inte möjligheten att genom stöd till Finland förhindra Sovjets anfallskrig mot Finland. Följden har blivit en lång serie av anpassning till stormakter. Efter bugande för Stalin var det knästående för Hitler. Under efterkrigstiden gällde militär anpassning till Nato och politiska gentemot Sovjet. Efter Sovjets fall, lever vi under den senaste i raden, en uppslutningen på USA:s krig mot terrorismen. Att Sverige 2003 skulle föra krig  i Afghanistan på USA:s sida hade vi inte ens fantasin att föreställa oss då vi på 1980-talet engagerade oss mot Sovjets krig i Afghanistan. Sveriges stöd till Nato-alliansens krig i Libyen är också ett brott mot alliansfrihet syftande till neutralitet.

Vad gäller vapenproduktionen i Kga så är den till övervägande del defensiv, inga anfallsvapen. Sveriges export av stridsflyg till Sydafrika var ett lågvattenmärke i hyckleri. Exporten av vapen till Turkiet måste stoppas.

Idag har vi helt andra hotbilder. Nyliberalismens politiska globalisering har skapat en otrygg värld, genom att de enda demokratiska strukturer som finns, nationalstaterna, undergrävs. Sveriges låga självförsörjning och bristande krisberedskap har gjort oss sårbara. Den främmande makts armé som har tillräckligt stor tross kommer att hälsas som räddare vid en internationell kris, krig och krigsfara. Våra magars plågor kommer kanske att lindras, men vi kommer att förlora vår frihet.

admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *