Klyvnadens tid

När kommer Sveriges väljarkår inse: att regeringen efter september 2018 redan är utsedd. Detta är den avgörande frågan inför årets val. Kommer det att ske före eller efter valdagen, om inte före är regeringsfrågan redan avgjord. Det handlar om partistrategernas intriger för att fortsätta massinvandringspolitiken under julhelgen 2014, och dess resultat, Decemberöverenskommelsen(DÖ). Överenskommelsens stora problem för DÖ-partierna har sedan dess varit att hålla liv i en skendemokrati, att få folk att tro att  DÖ-partierna bryr sig om vad väljarna tycker, att den politiska kampen om regeringsmakten är på allvar, att röstresultatet har betydelse för vem som kommer att sitta i regeringen. Varför detta APspel? För att massinvandringen skall fortsätta och partieledarskapen skall hålla sina löften till varandra om att fixa det.

Formellt har Sara Skyttendal svalt DÖ med en klunk champagne i oktober 2015. Men då Kindberg Bathra förklarade att DÖ var död så slingrade hon partiet bort från ett stämmobeslut som möjligen kunnat gjort skillnad. Åtminstone ställa till en del tumult bland DÖ-partiernas ledare. Nej allt var ett spel för gallerierna och medierna spelade med, så lever nu DÖ  i all högönsklig välmåga, vilket har konfirmerats i riksdagsbeslut ett antal gånger. Från GP med anledning av budgetomröstningar 2016 november.

I onsdags hölls budgetdebatt med efterföljande omröstning i riksdagen. I slutvoteringen röstade Sverigedemokraterna på Moderaternas budgetproposition. Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna lade ner sina röster. Gud förbjude att en borgerlig budget skulle röstas igenom.

Sedan “DÖ-döden” har riksdagen röstat dels om statsbudget för 2016, dels om vårbudget i juni 2016, dels om statsbudget 2017, dels om vårdbudget i juni 2017, dels om statsbudget för 2018. Alla gånger har Alliansen agerat i överensstämmelse med DÖ och därigenom låtit sittande rödgröna regering vid varje tillfälle få sin vilja fram, och regeringskriser och nyvalshot har hållits stången.

Att det är DÖ som styr kan också avläsas ur det aktuella politiska spelet. Formellt så innebär DÖ att största blocket skall regera med minoritetsblockets passiva stöd. Skulle något av blocken mot all förmodan erövra majoritet så blir DÖ ointressant. Dess uppgift är ju att blockera SD:s vågmästarroll vilket då inte är aktuellt. Möjligheten att formera riksdagsmajoriteter bortom SD har blivit allt mindre i takt med att stödet till SD ökat.

Det har varit relativt jämt mellan blocken under den senaste tiden, och vilket block som kommer att vara störst har mindre betydelse, eftersom DÖ-partierna har intagit de positioner som krävs för att upprätthålla överenskommelsen. Och överenskommelsen förutsätter ett regeringsskifte 2018, att alliansens kryperi för den rödgröna regeringen skall belönas.

Den politiska alliansen DÖ bygger på är att hålla SD bort från inflytande så att massinvandringen kan fortsätta. Trohet har samtliga DÖ-partier levererat i form av hatiska besvärjelser, och har så skapat politiska förväntningar bland medlemmar och väljare att inte “inte vika sig för SD“.

Danne Norling har beskrivit hur maktskiftet kommer att gå till under hösten 2018:

Inom två veckor efter riksdagen återsamling efter sommaren ska numera en obligatorisk förtroendeomröstning om den sittande statsministern Löfven hållas. Då får han en majoritet av samtliga riksdagsledamöter emot sig och måste avgå. Det spelar ingen roll om Alliansen eller de rödgröna är större eftersom även SD har deklarerat att de ska rösta emot Löfven.

I partiledardebatten i onsdags deklarerade centerledaren Annie Lööf för första gången tydligt att det skulle bildas en alliansregering även om Alliansen var mindre än de rödgröna. Hon menade att den i så fall skulle söka stöd över blockgränsen. Det var nu socialdemokraternas tur att ge stöd på liknande sätt som Alliansen gett stöd åt Löfven, menade hon. (Den analogin haltar väl betänkligt?)

Man behöver dock inte anföra moraliska resonemang för att kunna se att Löfven inte har några egentliga alternativ. Skulle han fälla en alliansregering med hjälp av SD skulle han själv behöva ta över regeringsmakten. Och då måste han förhandla med SD om ett regeringsprogram för att de ska lägga ned rösterna i förtroendeomröstningen som följer. Detta scenario har Löfven kategoriskt avvisat.

Av allt att döma är Löfven körd i september oavsett hur utfallet blir för de båda blocken i relation till varandra.

Finns då något som kan kullkasta DÖ-planerna? Finns några svaga länkar som kan angripas? Det är rimligen vad en demokratisk opposition borde sysselsätta sig med. Vad anser de socialdemokratiska väljarna om detta upplägg, för att inte tala om den kader som skall stå för valets fotarbete. Stora valmaskiner ställs i marschordning men bara som ett enda stort spektakel, en politisk teater, som aldrig kommer att kröna en S-märkt statsminister. 

Vilka stämningar kommer att breda ut sig bland Alliansens fotfolk. De skall nu skörda frukterna av att under en mandatperiod lagt sig platt inför Miljöpartiets och Vänsterpartiets genomslag i politiken. Inte på grund av en ärlig politisk strid, utan genom dolda uppgörelser på högsta nivå som endast kommer att fungera så länge som medierna lyckas med illusionsnumret att beskriva en påklädd kejsare. Det är ett politiskt spel för att trixa bort motståndet mot massinvandring. Är det verkligen vad dess väljare eftersträvar.

Vari består då Kejsarens kläder? Att dölja att det under klädet skulle stå en Jimmie Åkesson. Så länge partierna kan skrämma varandra med att ta stöd av SD så kan den DÖ-riggade politiska föreställningen fortsätta. Det är bara väljarna som kan befria de politiska partierna från denna teater och det är att göra precis det som DÖ är konstruerat att förhindra. Rösta på det enda parti som tagit  som sin uppgift att stoppa massinvandringen.

admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson