Vänstern

Håll ihop Vänstern!?

9 dec , 2016  

De senaste årens händelser har skakat om världen och vänstern med den. Men inte riktigt förrän i år då “högerpopulisterna” skördar de politiska piporna har diskussionen tagit fart. Först då motståndet mot globaliseringen har övertagits av de förmenta motståndarna börjar man förstå att det är riktigt allvarligt. Är det marken under redaktörstolarna, riksdags- och regeringstaburetterna som börja gunga. Det är nu 15 år sedan “vänstern” genom Attack och antiglobaliseringsrörelser formulerade den politiska dagordningen. Om deras bild av kapitalismen stämt med verkligheten så skulle de varit förberedda då den världsomspännande finanskrisen bröt ut 2008. Det var den första ekonomiska världskrisen sedan 1932. Finns några spår av lärdomar dragna när nu Åsa Lindeborg(ÅL) ställer uppgiften att Hålla ihop Vänstern.

Utgångspunkten för att reda ut problemen är inte de bästa, hur skall det vara möjligt med ett spel på identitetspolitikens planhalva, och iklädd rollen som halmdocka av sina kritiker. Det finns dock en hel del att lära av hennes försök.

Det handlar mycket om marxism, som om den vore vänsterns enda tillgång av värde, som om den håller med verktyg som är oundgängliga. Hur kan det vara så? När marxism är den ideologiska bubbla som vänstern rör sig i, med all sin splittring och all sin oförmåga och alla sina nederlag, som just skett under marxismens fanor. Det är ändå uppenbart att just det är Åsas mening. Hur skarpa är då hennes analytiska bestick.

ÅL försöker med marxismens hjälp vägleda sina kritiker:

“Det fanns mycket riktigt en gång i världen marxister som sysslade med ekonomisk reduktionism, det vill säga vi kan bara förstå politiken om vi studerar ekonomin – och bara den.”

några rader längre ner

“Makten finns i ägandet. I kapitalet. Det är marxismens hela grundbult.”.

Hur man formulerar sin ideologi i generella termer är inte det avgörande, så vi låter dessa löst hängande försök till ideologiska klarläggande vara vad de är. ÅL tillämpar marxismen på följande sätt: ”

Om vi på allvar är marxister, Selberg och Mulinari menar sig ju vara det, måste vi hålla två bollar i luften. Kapitalismen skapar starka incitament för att utnyttja befintliga skillnader mellan människor så som ras och kön. Men samtidigt är kapitalismen unik eftersom den inte behöver några sådana utomekonomiska förtryck för att fungera – i teorin kan den klara sig helt utan rasism och sexism.

Det här är dialektisk förståelse när den är som kraftfullast: kapitalismen tenderar att förstärka förtryck om den tjänar på det. Om förtryckande strukturer blir olönamma klarar man sig bra utan dem.

På identitetspolitikens planhalva blir inte bilden av kapitalismen kraftfullare, dialektiken till trots. Men hur ser dagens kapitalistiska och världsomspännande företag egentligen ut, Vi skiter i dialektiken och närmar oss det vi står och verkar i. Dessa världsomspännande företag, de betydelsefulla, de som sätter politisk dagordning, har under årtionden varit mångkulturella. Det är det globala finanskapitalet som är den agendasättande kraften för den mångkultur som nu genom folkfördrivningar och massinvandring skall införas i de politiska strukturerna, så att de genomsyrar nationalstaterna. Normpolitik och kapitalism går hand i hand. Det handlar inte om teori utan vad som händer i verkligheten.

Genom vänsterns internationalism, genom att de i årtionden sett problemen i nationer, står de nu handfallna inför vad som sker. Med internationaliseringen så öppnas inte bara gränser upp, nationalstaternas strukturer i demokrati och  välfärd bryts också ner och kan inte försvaras om man inte ser hela sammanhanget. Vänstern ställer upp på de globala företagens ideologiska krigföring och stämmer in i den nyliberala kören om att nationalism är lika med fascism, de kryper allt tätare upp i EU-byråkratins knä.

Att normpolitiken spelar samma roll som massinvandring kan inte vara någon nyhet för en kulturredaktör på en rikstidning. Feminismen handlar inte om att stärka kvinnlig könsidentitet utan om att öka spänningarna inom familjen, genom krig mot den heterosexuella normen. HBTQ används på samma sätt. Inte för att skapa ett klimat av rättslig säkerhet för alla oavsett sexuell läggning kön och religiös tillhörighet. Dessa områden har istället öppnats uppför politisk strid, helt i onödan eftersom det ända sedan 1970-talet varken juridiskt eller politiskt varit några stridsfrågor. Åsa Lindeborg talar om att härska genom att splittra, några fler frågor?

De mångkulturella kulturer som karakteriserar de globala företagen har de fullständig kontroll över. Här tillåts inte ekonomiska skillnader sammanfalla med etniska gränser. Ägarna dumpar över problemen på samhället vid omfattande ekonomiska kriser. Ägarna styr ytterst över lönesättning och arbetsorganisation. Det är en helt annan situation som regeringarna står inför avseende konsekvenserna av massinvandringen. De har framför allt ingen kontroll på ekonomin. Borde inte behöva påminna en marxist att ekonomiska kriser av dem anses som oundvikliga under kapitalism. Vänstern talar gärna med hela handen pekande mot “högerpopulister” om Tyskland under 1930-talet. Hur har de tänkt sig att hantera den politiska situationen vid en ny världskris, finns någon plan B, några fler frågor tack?

Frågan om “Vänsterns” lärdomar av krisen 2008 ställdes inledningsvis. För Sveriges del var krisen under 1990-talet betydligt allvarligare, det var en kris vars följder vi lever med ännu idag. Vad hade vänstern att sätta emot de nyliberala krafterna som hade sitt segertåg under 80-90:talet? Var finns analyserna, några fler frågor?

Åsa Lindeborg avslutar förhoppningsfullt med orden:

Jag, som har en äldre organisatorisk historia i bagaget, sörjer att dogmatismen och sekterismen återuppstått nu när behovet av vänsterpolitik – på alla områden – är akut.

Jag kan lägga ytterligare en generations erfarenheter i den politiska vågskålen. Det är erfarenheter som talar för att sekterism och dogmatism har stöd och inspiration i marxismen. Samtidigt känner jag marxister som i varierande grad delar mina politiska bedömningar. Om det är det mänskliga huvudets form som gör allt möjligt i dess hjärnas vindlingar vet jag inte. I det gröna fältets schack påstås också allt vara möjligt, och att bollen är rund.

admin@klyvnadenstid.se
Evert Larssonbooks

 

 


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *