Klyvnadens tid

Vänstern sviker i EU-valet
Om svenska folket skall tro vad som händer i världen av vad som står i deras tidningar så kan vi lägga ner allt vad demokrati och röstning heter, för aldrig  någonsin har väl den mediala rösten varit så samstämmig i sitt fördömmande av rasism som inför det pågående valet till EU. Men är det verkligen rasism det handlar om? Hur kan det komma sig att en värderingsfråga så fullständigt får dominera den mediala bilden i EU-valet. Dessutom är det ju främst om detta partis förflutna och de värderingar som finns att söka i deras historia det tycks handla om. Vilka intressen som ligger bakom denna mediala kuliss kanske finns anledning att ägna några förströdda tankar så hår inpå valets upplopp.

Bakom en folkhemsk ridå av antirasism ställer sig vänstern i allians med bankernas international. Att denna allians inte handlar om kamp mot främlingsfientlighet och rasism skriker bokstavligen händelseutvecklingen i Ukraina ut till alla som vill se och förstå. I Ukrainas sydöstra delarna används nu fascistiska beväpnade rövarband till att mörda och lemlästa de som försöker få en politisk ordning byggd på demokrati och federalism. USA och EU använder sig av nynazistiska partier och grupperingar för att destabilisera ytterligare ett land i raden för att ytterst etablera en världsordning bygd på USA:s militära resurser och finansoligarkins behov av en fri världsmarknad.

Sverige med sin utrikesminister Carl Bildt har spelat en mycket aktiv roll i denna utveckling. Kuppregimen i Kiev som sköt sina egna demonstranter i en “false-flagg-operation” för att skylla på den valda sittande presidenten kallar han fredliga. När samma kuppregim beväpnar fascistiska mördarband för att destablisera den federala ordning som folket genom folkomröstningar försöker bygga upp i Ukrainas sydöstra delar kallar han dem terrorister. Inte någonsin i Sveriges historia har vår utrikespolitik nått sådan lågvattenmärken. Sveriges medier gör allt för att dölja Carl Bildts stöd till nynazister eftersom det så tydligt visar att den svenska antirasistiska politiska kulissen är falsk.

Den viktigaste politiska motsättningen står idag mellan finansindustrins krav på internationalisering och fria marknader och världens folks krav på fred, internationell säkerhet och att inom sina respektive länders gränser bygga sitt lands välfärd och demokrati. Frågan om nationellt oberoende är därför den viktigaste politiska frågan, det är endast genom de politiska institutioner som under århundraden byggts i dess hägn som folkens intressen kan försvaras.

I Sverige pågår ett politiskt spel där de nationella värden håller på att säljas ut till förmån för finansoligarkins krav på internationalisering och fria marknader. Invandrare oftast de ekonomiskt svaga används som en politiska bricka i detta spel. De folkfördrivningar och flyktingströmmar som USA och deras allierade skapat genom de nykoloniala krigen efter 11.9 2001 används för att destabilisera och bryta sönder Europas länder. Sverige är speciellt hårt utsatt eftersom vår politiska elit satt som mål att göra Sverige till ett hem för alla jordens flyktingar. Genom årtionden av medial entonig propaganda håller nu samtliga riksdagspartier att inordna sig i ett politiskt system av fri invandring. Men finansindustrin har inga vänner, de erkänner inga länder, inga folk, för dem finns bara en fråga av intresse, att jämna mark för det system som ger dem oinskränkta möjligheter att tillfredsställa sina sjukliga behov av makt och rikedom.

Det är samma finansoligarki som genom ett orimligt penning och banksystem försatt världen i ett tillstånd av permanent ekonomisk kris. Samtliga världens länder har drivits in i skuldsättning trots att människans produktionsförmåga och rikedom ständigt ökar. Den ekonomiska krisen kan endast lösas genom en fullständig reform av det existerande systemet av privata centralbanker där våra pengar bara kan skapas som skuld då någon är bered att påta sig skuldslavens roll, detta gäller såväl privata företag och personer som stater med dess ekonomier. De ledande politikerna i EU och framförallt dess byråkratiska toppskikt påstår nu att de har ett förslag till reformering av bank och penningsystem som ger ekonomisk stabilitet och trygghet. Inget kan vara felaktigare, de nya systemen innebär att inte bara de offentliga resurserna kommer att användas för att säkra bankerna och den ekonomiska elitens spekulationsraseri utan av de privata insättarnas medel, “bailin” kallas det och har redan tillämpats på Cypern.

Det är denna ekonomiska kris som snart går in på sitt 7 år som försatt Grekland i ett ekonomiskt undantagstillstånd och som på grund av brist på politiskt svar driver folkmassor i händerna på högerextremism. Högerextremism och fascism är inte grundorsak till problemen de är endast symtom och missriktad folklig reaktion på en ohållbar ekonomisk situation.

Striden för folkens krav på fred och bröd står nu särskilt tydlig i frågan om varje folks rätt till säker livmedelsproduktion. Genom att livsmedelsproduktion till sin natur är ariell har det ännu inte lyckats finansoligarkin till en fullständig global arbetsdelning på jordbruksprodukter. Genom USA:s krav på nytt avtal för frihandel kommer företag att ges ytterligare makt över regeringar i deras roll att följa sina respektive folks politiska vilja. Det är återigen den nationella frågan som blir central för att kunna hävda en miljövänlig, ekologisk och säker livmedelsproduktion.

Inför årets val till EU har det genom mediernas entoniga kör på temat antirasism och feminism lyckats att dölja dessa viktiga frågor. Folket delas upp i underordnande och falska identiteter för att dölja de verkliga maktförhållandena. För att sätta riktigt fart på detta politiska skådespeleri har ett litet politiskt partis historia i högerextremism blivit valets huvudfråga. På många platser där partiets kandidater skall genomföra sina valmöten driver media fram en politisk mobb för att hindra och störa deras valmöten. Att det är de av finansindustrin ägda medierna som driver fram dessa “folkliga nöjen” tycks vänstern lugnt förbise, istället låter de sig bli duktiga idioter i dess tjänst och dras med i hysterin.

Att stå för och kräva en ansvarsfull invandringspolitik, som inte framförallt handlar om alla världens flyktingars behov, är inte en fråga om rasism. Inget land kan lösa de behov av fristäder till flyktingar som drivs fram ur krig och konflikter, det är ett internationellt problem. Det handlar framförallt om att bekämpa rustningsindustrierna världen över, vårt eget JAS-plan inte att förglömma, det handlar om att sätta stopp för de USA-ledda krigen och deras destabiliseringsoperationer mot självständiga stater. Allt detta döljs nu i förmenta godhetsupplopp under antirasistisk flagg riktade mot demokrati och nationell suveränitet. Det är en enhet under de internationella bankernas EU-flagga.

Genom vänstern brist på perspektiv och sund patriotism tvingas nu svenska folket att välja ett mindre lyckat politiskt alternativ om de vill försvar sitt lands suveränitet och politisk enhet.