Klyvnades tid

Public Service Invandrings-aktivism

2 jul , 2019  

Den hittills gjorda bevakningen av partierna  på Almedalsveckan visar med all tydlighet att P1 inte klarar av att utföra sitt uppdrag. De klarar inte att ställa frågor mot sina politiska vänner i Vänsterpartiet, samtidigt ställer de en vänsterpartistisk aktivist som sanningssägare för att dementera Ulf Kristerssons förslag i gårdagens program.

Under måndagens program i P1 intervjuades Ulf Kristersson där han framförde sina krav på att invandrares tolk stöd inte skall vara för obegränsad tid. Om de inte lärt sig svenska efter 3 år så får de betala sin tolk själva. Signalerna om att i Sverige måste vi lära oss svenska måste vara tydlig och gälla alla. På grund av saklighet och konsekvens i förslaget så undvek reportern ställa några svåra frågor. Istället är det Tomas Ramberg som ges sista ordet och skall ställa Moderaterna på plats. P1 har genom sin kommentator hitta en metod där de kan avsluta varje viktigt politisk samtal med sin politiska korrekthet. Men det gör han inte genom att kommentera de förslag som Ulf Kristersson lagt fram utan genom att ironisera över att han kan framföra ”klasskampsdikter” på ett trovärdigt sätt. Ramberg fortsätter med att kritisera moderaterna för senfärdighet då det gäller lagstiftning för homosexuellas rättigheter, och fortsätter med att utveckla en kritik av moderaterna som Jonas Sjöstedt skulle göra till ett huvudnummer under sitt Almedalsframträdande, att moderaterna är konservativa och senfärdiga men tvingas att till slut inrätta sig efter vänsterns rättvisa politik. När Ramberg direkt tillfrågas om Kristerssons utspel i tolkfrågan avfärdar han förslaget med att det kommer att drabba de invandrare som är fattiga och att det är ”inte  lätt att vara moderat idag”. Rambergs vänsterperspektiv är tydligt och genomgående.

Under P1:s Studio Ett fortsätter invandringsaktivisterna sitt politiska prickskytte mot innehållet i Ulf Kristerssons tal som koncentrerade sig mot den organiserade brottsligheten som under Söndagen exploderat i Stockholms förorter. Bl.a. mördades en ung man kallblodigt genom att ett automatvapen avfyrades mot hans huvud och ansikte.

För att sköta dementin har Emma Ström från ”Förorter mot Våld” bjudits in, vars budskap är det sedvanliga vänsterperspektivet. Våldet i förorterna beror på klassklyftor, allt skylls på ”socioekonomiska förhållanden” och reportern ställer inga som helst motfrågor. Huvudargumentet är att en stor del av invandrarna i förorterna inte klarar av att ta slutbetyg och därmed stängs ute från att börja gymnasiet. Att skolorna i förorten tilldelats extra pengar under lång tid berörs inte. Att det finns elever som sköter sig i skolan och som det går bra för nämns inte och därmed lyfts inte heller ungdomarnas eget ansvar för sin situation. Utan deras egen vilja hjälper inget ymnighetshorn i världen för att reda upp situationen. Trots att dessa förhållanden har rått och utvecklats under årtionden har Emma Ström inget annat att komma med som motargument mot att Kristerssons krav på att förövarna av våld måste låsas in än att: problemen är komplexa och att det beror på samhället som utvecklats mot större klyftor under lång tid. Som slut på den invandringsaktivistiska dementin av Ulf Kristerssons krav har, Jönsson, ett liberalt socialborgarråd tagits med i programmet. Även här handlar det om att mer pengar skall tillföras ”drabbade” områden och familjer.

Den politik som gällt i Sverige under årtionden och som lett till att den organiserade brottsligheten växt skall fortsätta och få mer pengar, mer resurser. Några reflektioner av hur mer av samma verkligen skull kunna göra skillnad är inget som P1 vill oroa sina lyssnar med.

När Jonas Sjöstedt intervjuas under sin Almedalsdag tillfrågas han om sin extrema hållning då det gäller invandring. V håller nämligen fast vid att de regler som gällde före flyktingkaoset 2015. Det faktum att regeringen tvingades att införa ett nytt regelverk för att stoppa flyktingkaoset vägra Jonas Sjöstedt att erkänna. Han påstår istället att det var hinder att infördes på Balkan som satte stopp för flyktingströmmarna. Sjöstedt motsägs inte utan hävdar frankt sin rätt till sin historieskrivning som riktig och kommer undan med det. Sverige försattes i ett nödläge 2015, för detta behövs en förhållande liten flyktingström sett till hela Europa. Det är uppenbart att situationen endast kund lösas genom att våra gränser stängdes.

Sjöstedt ställs sedan inför frågan om hur han ser på integrationen. Svenskundervisning har V äntligen förstått är en förutsättning för integration. Om det fortfarande är ett uttryck för ”rasism” att kräva det lyckas inte reportern ställa en enda fråga om. Folkpartiets krav på svenskkunskaper orsakade hysteriska reaktioner från V då Folkpartiet 2002 föreslog att kunskaper i svenska skulle vara en förutsättning för medborgarskap. Samma reaktion riktades mot Mario Rjosas förslag om fler poliser 2005. Vänsterpartiets politik kännetecknas av att brunsmeta alla förslag som ifrågasätter invandrarnas rättigheter, eller reser krav på deras skyldigheter. När V själv kräver fler poliser är det naturligtvis inte längre rasistiskt utan endast ett uttryck för deras omtanke om alla.

Med tanke på Jonas Sjöstedts brunsmetande av krav på svenskkunskaper så här hans nuvarande hållning hycklande och patetisk. Problemet är inte att invandrare inte vill lära sig utan problemet är hur samtalet har förändrats och nu förs på SD och M:s villkor säger Sjöstedt c:a 2.30.00 in i programmet. Att krav reses från talarstolar i Almedalen och står och ojar sig över att invandrare inte lär sig Svenska är problemet, och Jonas Sjöstedt har inga förslag på krav, allt skall vara frivilligt. De som önskar ett skånskt haveri som i Malmö har ett facit på vad Jonas Sjöstedts politiska dagordning har att bjuda.

Vad är det grundläggande problemet med P1? Dess journalister har kapitulerat inför sitt yrkes uppdrag, att spegla verkligheten. Sedan 1970-talet har de genom att dess anställda rekryterats ur vänstern, istället i Marx anda tagit på sig uppgiften att förändra världen. Public Service anställda vägleds inte längre av vad som är sanning utan om vad som kan användas som hävstänger för vänstermoral och ideologi. Finns någon möjlighet för Public Service att bryta sig ur detta egenkonstruerade fängelse? Eftersom dess anställd har en stark gruppsammanhållning är det ofta de mesta radikala som håller i taktpinnen. I ett samtal i ”Hur kan vi” ger Janne Josefsson många exempel på hur illa ställt det är inom mediefabriken, om dess åsiktskorruption, politiskt jäv, om dreven mot oliktänkande utanför och mobbing inom åsiktsmaskineriets egna väggar.

Samme Josefsson försvara dagens Public Service trots att han ger många exempel på att de inte uppfyller avtalet om balans och opartiskhet. Men vilken betydelse för våra ställningstagande kan vi ge Josefsson som själv är både aktivist och vänster, som fortfarande är jävig i sitt beroende av Public Service. Vem tror att Janne Josefsson skulle våga att att kräva en nedläggning av Public Service för sanningens skull.

admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *