Historia

Aftonbladets taffsande på Julen

25 Dec , 2017  

Aftonbladets ambitioner att skapa verklighet har inför julen blommat ut i orgastiska dimensioner. I rollen som en av våra stora sanningsmarodörer har kreatörerna gjort en insats för att skriva om vår mathistoria. Vad ligger bakom deras narraktiga beteende? Är det möjligen Public Service kampanj, pyntade i vetenskapens fjädrar, att lansera insekter och fabrikstillverkat kött på julbordet som skapat oordning bland hjärncellerna. Heller är det bara resultatet av en intern tävling bland storstadstidningarna att slå rekord i falska nyheter. Hur som, är det mathistorikerna och bloggaren Rikard Tellström som slagit larm.

Antalet mathistoriska fel i Aftonbladets artikel den 5 december 2017 är 15 grova påhitt samt ett antal mindre slirningar på vetenskapliga kunskap som vi faktiskt har källor på. Jag vet inte varför man hittar på förklaringar men det är som att säga att AIK spelade innebandy redan på 1700-talet, eller att Blåvitt är fotbollslag som skapades som reklam för Konsum på 1990-talet. Låt mig snabbt korrigera de värsta historieförfalskningarna.

En tyngre och i politiska strider bättre förankrad förklaring är vad vi kan ta del av under ”Hedniska tanker.”. Man kan inget annat göra än att dela upprördheten:

Nåja. Richard Tellström påpekar mycket klokt, att de klyschor och klischéer Aftonbladet och andra media spyr ur sig, om att ”traditioner ständigt förändras” – vilket samma media tar till intäkt för att hävda att ”inga traditioner får finnas” och att ”allt måste vara utländskt, ingenting får komma från Norden eller Sverige” och andra mycket grovt rasistiska påståenden faktiskt är fel. Sverige har faktiskt en matkultur liksom vårt land har en självständig kultur och en nationell identitet även i andra avseenden, och att förneka hela vår rätt till att ha det, är inget annat än just rasism, av den allra grövsta sorten, för vi svenskar och Nordbor är inte dummare än alla andra – och vi har rätt till våra traditioner – precis som alla andra.  Och dessutom – en hel del rätter på vårt Julbord är historiskt bevisade så länge tillbaks som det överhuvudtaget finns skriftliga källor, för 

Bra då vet vi hur de små trollen(för tomtenissar kan det rimligen inte vara) på Aftonbladet ser ut:

Relaterad bild

Men fejket som ramlat över deras giftiga gaddar måste dras fram andra till lärdom.

• AB påstår att sillsallad uppfanns i Finland under senare delen av 1800-talet – Nej. Fel det också. Om man åtminstonde orkar gå in i Svenska Akademins ordbok (finns på internet!) så ser man äldsta belägg som de har är från 1636. Då kan man dra slutsatsen att den till och med kan vara några år äldre.

• AB låter kocken Niklas Ekstedt komma med den fantastiska uppgiften att inlagd sill kom in på julbordet på 1960-talet när folk upptäckte att fisk och Omega-3 var nyttigt –  Fel. Inlagd sill blev poppis på borgerskapets julbord i 1800-talets mitt men kryddinlagd ansjovis (sill) åts redan på 1600-talet. Intresset för hälsoaspekterna med Omega 3 kom i början på 1990-talet.

• AB påstår att lussebullarna färgades gula i slutet på 1800-talet för att hålla djävulen borta – Om inte förr så borde nu larmklockorna ringa högljutt på redaktionen för den som är det minsta historiskt kunnig om 1800-talsmänniskans livsvärld. Saffransfärgade bröd/bullar men faktiskt också gröt har vi uppgifter på från renässansen i syfte att ge en dyrbar guldliknande yta av maten till festbordet. Gulfärgade saffransbröd (saffranskringlor) i Sverige är belagda säkert sedan 1600-talet.

• AB påstår också att julmust har uppfunnits på senare år – Nej, det är fel det också. Året var 1910. En utmärkt och lättillgänglig artikel om julmust (med referenser) finns faktiskt på Wikipedia.

• Och Jansons frestelse är inte uppkallad efter operasångaren Pelle Janzon (1844-89) eftersom han hade varit död i mer än 30 år innan vi har något belägg på maträtten Jansons frestelse. I stället hänger den namngivna potatis- och ansjovisrätten ihop med teaterföreställningen ”Jansons frestelse” från 1910-talet där olika slags måltidsumgängen var en del av handlingen. Den blev senare film på 20-talets slut.

 Då har ordningen återställts och vi kan lugnt återgå till att njuta av den feta julmaten. Det är ju fettet som smakar och som när det är som bäst också tillför vårt immunförsvar de högt eftertraktade hormonerna som vi kallar D-vitamin. Som de flesta nu känner till blir vi lätta byten för de luftburna förkylningarna och årligen återkommande epidemierna av influensa, just för att våra förråd av D-vitamin sinar i takt med att solen lyser med sin frånvaro. Så låt oss genom den feta fisken, som sill, lax och ål stärka vår hälsa på samma sätt som våra förfäder gjort i århundraden.

admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson

 

 


One Response

  1. Kgb35 skriver:

    Jag har för mig att i Magnus Erikssons inventering på Bohus fästning ingår saffran och en hel del andra exotiska kryddor. Jag har även för mig att byantinarna betalde med kryddor till ruserna vid några tillfällen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *