Ekonomi

Pengar eller kontokludd

29 mar , 2016  

Redan Aristoteles hade god kläm på vad pengar är och används än idag som referens i diskussioner. Pengar i modern mening uppfanns av Solon mitt i Aristoteles samtid, c:a 500 år före Kristus. Pengar var en viktig social uppfinning för att förenkla ekonomiska transaktioner utan att belastas av räntebärande skuld, eller tyngas ner av att vara tillverkad i guld. Grekernas pengar myntades av Solon, regenten, i härdat järn, i brons och mässing, sattes i cirkulation genom statsbudgeten och var goda till att betala skatt. Att pengarna var pengar under Solons tid råder inget tvivel om. Vad gäller våra egna digitala pengar däremot finns nu en exklusivt ”kålrötternas” penningteoretisk skola som på fullt allvar menar att de inte är pengar utan ”kontokludd” eller ”digitalkonfetti”.

När en offentlig myndighet står för skapandet av pengar kan det göras utan att någon för den skull blir satta i skuld. Penningmängden utökas efter behov och sätts i cirkulation genom offentliga satsningar eller genom löpande utgifter i den mån som de åter dras in genom skatter. Ingen skuldsätts och pengarna ”flödar”, dvs. underlättar det ekonomiska livet och bidrar till välstånd, det är pengar för folket, demokratiska pengar. På detta sätt ligger det till med de sedlar och mynt vi har, de är skapade av riksbanken och de privata bankerna får köpa dem till sitt nominella värde. Nettot intäkterna minus tryckkostnader förs in i statskassan.

Sedlarna och mynten utgör bara 3% av de pengar som cirkulerar i den svenska ekonomin, resten 97% består av de digitala pengar som skapas av de privata bankerna då någon tar ett lån. Genom att bankerna övertagit skapandet så har en viktig egenskap, skuldfriheten försvunnit. För varje digital krona som skapas krävs en person som är beredd att sätta sig i skuld för att garantera dess värde. Skuldsättningen är själva regleringsmekanismen i systemet. Bankerna kan inte skapa pengarna fritt, bara på detta sätt, när någon garanterar dess värde genom att skriva på ett låneavtal med löften om att betala amorteringar och ränta.

Att bankerna kan skapa pengarna ur tomma intet, genom att skriva in värdet på deras terminaler gör att bankerna tjänar så enormt med pengar. Det är också anledningen till att de vill göra sig av med kontanterna, eftersom bankerna då får betala dess värde. Men detta är inte systemets enda allvarliga baksida. Det riktigt allvarliga är den följd detta får för samhällsekonomin. Om vilket en före detta engelsk chef för dess riksbanken sa: ”av alla tänkbara penningsystem har vi det allra värsta”.

Den skuld och finanskris som drabbade hela världsekonomin har sin grund i det sätt på vilket de digitala pengarna skapas, det är orsaken till att länder och privatpersoner är satta i skuld. Detta problem kan endast lösas genom att skulder avskrivs och att systemet ändras så att även de digitala pengarna skapas skuldfritt och sätts i cirkulation av en demokratisk institution.

Denna beskrivning av penningsystemet delas numer av de myndigheter som är satta att sköta penningsystemet, riksbanken har informationen på sin hemsida. Myndigheter har tvingats att erkänna fakta genom den rörelse för en förändring av systemet som växt fram bland vanliga människor. Grundorsaken är den skuld och finanskris som återigen hotar att lägga ekonomin i koma. Bankekonomer och akademier fortsätter däremot att hävda att bankerna lånar ut vad andra sparat, lögnerna sprids vidare av medierna och agerar politikernas förlängda arm för att upprätthålla systemet. Att det s.k. nobelpriset i ekonomi delas ut till personer, Paul Krugman, som sprider just dessa missuppfattningar är inte att förvåna, här finns slående likheter med den mer äkta varianten för fred. Den delas till och med ut i förskott till de värsta anstiftarna för krig.

Det finns all anledning att vara förbannad över att detta system upprätthålls och försvaras av akademier och politiker. Det är förmodligen ur den frustration det skapar som gjort att det har gått troll i ord, och hur detta system skall beskrivas. Då det gäller den verkligt viktiga frågan; vad detta system skall ersättas med råder idag stor samstämmighet. Kortfattat så är lösningen att även de digitala pengarna skapas som sedlarna och mynten.

Beskrivningen ovan håller alltfler med om. Det finns alltid sanningsivrare som söker efter vägar att öka vetandet, göra ytterligare avslöjanden, en kreativ drift som kan leda till framsteg, men långt ifrån alltid, nyheter är inte automatiskt rätt och sant.  Vad som är vad, sant eller falskt, handlar den kampanj jag utsatts för på sociala medier under ett antal dagar, så här kan det se ut.

Okej, jag har inte hängt med i era diskussioner, men det verkar som om han vill ha svar på 3 frågor

Kan kundkontot innehålla kronor?
Kan banken låna ut kronor till kontot?
Kan kundkontot innehålla något annat än bankens skuld till kontoinnehavaren?

Fråga 1 måste besvaras NEJ
Fråga 2 (Jag är osäker på vad som menas med frågan)
Fråga 3 Nej

Varför kan ni bli oense om detta ?

Evert Larsson
Jag tänker inte besvara dina frågor +++++++++!!!!!
Du gör dig bara till dräng åt Michael Thudeen(MT).

Jag har i redan förklarat min ståndpunkt.
Jag utgår inte från balansräkningar i min analys av banksystemet. Jag beskriver det på ett sätt som jag förstår och kan försvara. Ju längre denna diskussion går dess tydligare blir det att min ståndpunkt är helt korrekt.

MT:s analys står i motsättning till internationella förgrundpersoner i den monetära rörelsen. Det finns inge som håller på på detta sätt. Det är kålrötter förunnat tydligen.

Jag tar det om igen:

Jag misstänker att bankerna är nöjda med vad ni strider för, med att påstå att de digitala pengarna bara är ”skulder på svenska kronor” och därav dra slutsatsen att det bara är kontokludd

Det kan till och med underlätta för bankerna att gå fria när kraschen kommer. När folk blir bestulna på sina konto kommer ni ”penningteoretiker” dragandes till bankernas försvar med att det var ju ändå bara kontokludd och digitalkonfetti.

Under de två dagar jag utsatts för denna förföljelse har jag trots allt tvingats till att tänka över vad som blir konsekvensen av att driva frågan om att skuldrelationen i de digitala pengarna, till att de inte längre är pengar, utan ”skulder på kronor”, att likställas med ”kontokludd” eller ”digitalkonfetti”. Jag är numera övertygad om att ett degraderande av de digitala pengarna från att vara pengar till att bli ”kontokludd” är att gå för långt. De två viktigaste skälen för detta är att det försvårar förståelsen av penningsystemet eftersom denna teori strider mot folks erfarenheter av penningsystemet. Det andra att det undergräver försvaret av innehållet på folks bankkonton. Vid en bankkrasch är de uppenbart i fara. Att reden nu påstå att dessa pengar ändå inte är något värda är att gå för långt, det undergräver möjligheterna att försvara dom. Det är ju bara kontokludd. Detta lägger ansvaret på låntagaren, att de varit så korkade att de kunnat bli lurade.

Det andra problemet gäller hur penningsystemet beskrivs, så här kan det låta då anhängare till kontokluddet försöker reda ut problemen inför varandra.

Michael Thudén Erik Johansson Centralbankspengar, dvs kronor, finns i på Riksbankskontona också så vi skulle kunna äga kronor i digital form också om inte bankerna lagts sig som en binnikemask och blockerat den möjligheten genom att storbankerna som kartell har monopol på Riksbankskontona.

Men du har rätt. Enligt bankkramarna är följande sant:
Säg att du lånar ut en bil till Nisse och Nisse skriver på en lapp att han lånat bilen av dig. Enligt bankkramarna är nu själva pappret (dvs Nisses skuld till dig) en bil.
Inte nog med det, enligt bankkramarna kan Nisse ”låna ut” själva pappret, dvs Nisses egna skuld, och påstå att pappret ÄR en bil. 

Precis detta är vad bankerna gör när de ”lånar ut” till kontot.

Säg att du hittar en kasse med 200 000 kronor i sedlar. Du går till banken med sedlarna. Banken tar emot dem och stoppar sedlarna i sitt kassavalv. På ditt konto noterar banken att den nu är SKYLDIG dig 200 000 kronor. Ditt konto är mao bara en notering över att banken är skyldig dig kronorna, dvs sedlarna, som ligger i kassavalvet. 

Men bankerna vänder sedan ut och in på alltihop (precis som Nisse ovan) och påstår att de kan ”låna ut” kronor till kontot. Banken påstår mao att bankens skuld på kronor ÄR kronor och att banken kan ”låna ut” till kundkontot.

Med bankkramare avses bl. andra undertecknad. Någon ambition att försöka reda ut begreppen lugnt, sakligt och på ett förtroendeingivande sätt saknas. Men det är knappast endast ambitionen som slår igenom det är även terminologin som är intränad bland anhängarna, men tämligen obegriplig för oinvigda. Vad är då problemet. På ytan verkar det som om det är ett kommunikationsproblem. En konflikt där jag vägrar att på order från andra ta ställning till deras exakta ordalydelse. Jag använder begreppet pengar för att beskriva vad som händer, det går utmärkt och utan att någon information går förlorad. Den skuldsättning som det nuvarande systemet driver går lika bra att beskriva utifrån enheten pengar. Att jag inte vill ta ställning till begreppsrytteri kring begreppet ”kronor” och ”skuld av kronor” tas som intäkt för att jag mörkar. Vilket är fullkomligt fel. Från början har det varit en ren instinkt att inte låta mig fösas i en flock, jag är nämligen som alla andra en fri tänkande varelse som enbart kan tillägna mig kunskaper genom mina högst personliga reflektioner. Så här har en ständigt återkommande anklagelse kunnat se ut:

Jag tror de flesta i denna grupp vet om att ett konto är bankens skuld på kronor till kontoinnehavaren. Jag undrar om någon skulle kunna hjälpaEvert Larsson till att inse detta fakta (jag har försökt men han verkar inte tycka om mig Smiley frown )
Om man konsekvent missar vad kontot kan innehålla (vilket Evert lyckas med då han konsekvent ”glömmer bort” att kronor existerar) så kan man inte förstå hur t.ex en bankrusning uppstår. En bankrusning uppstår då bankerna tvingas betala sina skulder till kontokunderna i större omfattning. Då visar det sig att det enda som kundkontot innehåller är bankens skuld och att banken inte kan betala sina skulder (på kronor) till kontoinnehavarna. Kontokunderna kan inte få ut sina pengar (kronor) genom bankomaten som stängs illa kvickt (såsom i Grekland sist).
Enligt Evert kan inte en bankrusning uppstå då kronor inte existerar. Man ska ha respekt för andras vanföreställningar så därför tycker jag synd om Evert som inte ens vet om att kronor existerar. Finns det någon som står på bättre fot med Evert som kan hjälpa honom förstå då han helt klart har aversioner mot mig?
Så snäll!a! Hjälp mig få Evert att förstå att kronor existerar och att det enda banken hittar på och ”lånar ut” till kundkontot är bankens egna skuld (och aldrig kronor).
Var beredd på att Evert kommer påstå att du trakasserar honom genom att du påpekar att kronor finns . Men kanske kan han komma till insikt om man bara tjatar på honom (mig har han slutat lyssna på) – så ta inte illa upp när projicerar sin bristande förståelse på dig.
I all välmening önskar jag att du, Evert, snart förstår att kronor existerar

Gott och väl finns det andra som tar formulerandet på större allvar, försöker anpassa språket till en berättelses som ligger så nära vanliga användares erfarenheter som möjligt, det kan låta så här:

Det är så enkelt som att om du vill låna 1 miljon av banken så går du till banken och skriver på ett skuldpapper att du skall betala 1 miljon till banken + ränta. Detta skuldkvitto ser banken som en tillgång för banken. Det är denna tillgång som banken ”lånar ut” till dig genom genom att skapa ett bankkonto till dig och skriva in 1 miljon på ditt konto.

Om det är för att jag är en enskild person som bara står för mina egna åsikter som han valt ut mig som ett slags syndabock att driva åsiktskorrigeringar kan endast Michael Thudén svara på. När personer med betydligt större auktoritet än min ringa person skriver ut i klartext vad han anser tystnar MT med sin åsiktsjakt och personligt riktade trakasserier. Kommentar av Lars Alaeus, klippt ur länken.

Lars Alaeus Michael Thudén
Jag har INTE sagt det du påstår ovan :
”att en skuld på kronor ÄR kronor som ni på Positiva Pengar hävdar.”
Vad jag säger är att en skuld på 100 kronor är värd 100 kronor för den skulden är riktad till. Dvs den som har denna fordran.

Det väsentliga jag skrev var:
Kronan är ett VÄRDEMÅTT som Riksbanken har som uppgift att hålla fast.
Hundra kronor är ett VÄRDE mätt i måttet KRONOR.

—————————–
Jo, jag har visst har jag förklarat att det kan bli bankrusningar. På samma sätt som du förklarar det. Det som ligger på bankontot ÄR endast en skuld från banken till dig. Hur många gånger måste jag säga det. Och risken för bankrusningar är en mycket tydlig konsekvens av dagens penningsystem vilket vi i Positiva Pengar är hur tydliga med som helst.

Men värdet på bankkontot, denna skuld från banken till dig, som samtidigt är en tillgång för dig, mäts i måttenheten krona. Vilket gör den till ett lagligt, allmänt betalningsmedel i Sverige.

En gång till: Kronor är en måttenhet som mäter värde. Precis som meter är en måttenhet som mäter längd. Bankkonton innehåller ett värde mätt i kronor. Detta värde är en skuld från banken till dig och samtidigt en tillgång för dig som du kan betala med. Dvs pengar.

Detta skrevs av Lars Alaeus före Michael Thudén satt igång sin kampanj mot mig. Då det gäller det centrala i denna tvist så intar jag och Lars Alaeus samma inställning, dvs de digitala pengarna är pengar inte kontokludd. Att dessa digitala pengar till sitt väsen är grundat i skuld förändrar inte deras roll som pengar.

För att återknyta till Aristoteles så har mycket hänt sedan hans fötter satt spår i sanden och hans penna spår i vårt kollektiva minne. Vår förmåga att genom avancerad teknik framställa nya former av fiat-pengar, som sedlar och elektroniska dito, är speciellt intressant för denna diskussion. För Sveriges del hände det viktigaste under 1900-talet, då riksbanken, 1904, återtog kontrollen över Sveriges penningskapande genom att riksdagen beslutade att Sveriges sedlar och mynt skall skapas av riksbanken ensamt. Skiftet till digitala pengar som betalmedel började genom att datorer och mobiltelefoner blev allmänt tillgängliga, men hade föregåtts av ett brett användande av penningtransaktioner genom postgiro. Kontohållande utan beroende av det lagligt skapade betalningsmedlet utökade de privata bankernas skapande av krediter ur tomma intet. Skiftet från de skuldfria betalningsmedlen, genom sedlar och mynt, till de i skuld skapade digitala gjordes möjlig genom den tekniska utvecklingen.

På denna punkt skiljer vi oss från USA där de privata bankerna tog kontrollen över penningskapandet genom skapandet av FED, under kuppartade omständigheter 1913.


One Response

  1. michael skriver:

    Mycket bra artikel…den pekar på en central aspekt av dagens penningsystem…skuldfrihet…
    Citat;”Genom att bankerna övertagit skapandet så har en viktig egenskap, skuldfriheten försvunnit. ”, slut citat.
    Denna skuldfrihet har förvisso försvunnit från pengar och penningskapandet, men ännu inte helt bland människor i samhället, eftersom en del människor förutom bankernas ägare och aktieägare fortfarande är ekonomiskt skuldfria, även om deras antal minskar systematiskt…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *