monetärOmställning

Ekonomi

Monetär omställning

4 jul , 2014  

Monetär Omställning
Så damp den ner i min brevlåda den efterlängtade specialtidningen om Monetär Omställning som JAK beslutat ge ut som ett delsvar på stämmobeslut om att verka för en monetär reform. Tidningen har en lika luftig och slösaktig layout som den är tunn, 18 sidor om ämnet i fråga.

På grund av JAK:s hittillsvarande agerande var min förväntningar lågt ställda på tidningen. Jag kan därför till min oförställda glädje tala om att mycket av detta kom på skam. Tidningen ger en enkel och riktig beskrivning av hur bankerna fungerar idag. JAK bidrar därmed att skapa ljus kring ett under många år omstritt ekonomiskt tvisteämne, där förespråkare för monetär reform utmålats som konspirationsteoretiker och Foliehattar på grund av att de då beskrev systemet på det sätt som nu görs i Grus&Guld, men också allt oftare från myndigheter som övervakar verksamheten. Det kan kanske var på sin plats att påpeka att JAK är en bank och styrd av samma lagar och myndigheter som alla andra banker. Såvitt jag känner till är JAK nu den första banken i Sverige som tar bladet från munnen i denna fråga, åtminstone på ett så tydligt och kraftfullt sätt.

Vad är det då tidningen “Monetär Omställning” skriver.

“Så länge det är någon som vill låna kan banken skapa nya pengar”

Om Finansinspektionens krav på underliggande säkerheter i form av kapitaltäckningskrav:

“2009 sade riksbankschefen Stefan Ingves att en bank endast behöver ett eget kapital på 2800 föra att låna ut en miljon”

“Räntan föder nya skulder.
Idag skapas en stor del av våra pengar genom affärsbankernas utlåning när man tar ett lån i en affärsbank(till skillnad från JAK) att man betalar en viss procent i ränta på en väldigt stor del av vår penningmängd.”

Den där parentesen hade lika gärna fått utebli det hade onekligen sett snyggare ut, JAK är trots allt en bank i ett brottsligt penningsystem. De lånar ut till hus och lägenheter och är med och upprätthåller ett pyramidspel i fastighetsspekulation som troligtvis kommer att kraschlanda.

“Lösningen – staten skapar pengar.
..staten bör ta ifrån bankerna möjligheten att skapa pengar genom utlåning. Istället skall ett demokratiskt organ… skapa elektroniska pengar på samma sätt som idag(riksbanken) trycker sedlar och mynt”

“Monetär omställning – en framtidsfråga.
Ser samhället ut som det gör för att vi har det penningsystem som vi har, eller ser penningsystemet ut som det gör på grund av att vi har det samhälle vi har.”

I en för övrigt minimalistisk text om monetär reform blir denna kommentar aningen märklig. Kan det vara så att bakom trycksvärtan döljer sig det marxistiska pekfingret att en verklig förändring bara kan nås om hela systemet förändras, kastas över ända i en socialistisk revolution?

Om det första gäller så gör det skillnad med penningreform, eftersom det är penningsystemet som formar samhället och dess ekonomiska systemet.

Om det omvända gäller slår den marxistiska dörren igen för experiment med penningreform. Endast genom en mer genomgripande samhällsomvandling är en förändring av penningsystem möjlig, är det slutsatsen man måste dra av den andra satsen.

“Problem med dagens penningsystem:
Ogenomträngligt och svårt att förstå.
Systemet leder till skuldsättning
Systemet leder till instabilitet.
Ger Bankerna större makt på demokratins bekostnad.
Omfördelar från fattig till rik.”

Med tanke på vilka skadeverkningar som vårt penningsystem leder till så hade en längre beskrivning av alla de ekonomiska effekter finanskris och åtstramningar lett till i form av arbetslöshet och nedskärningar i offentlig verksamhet. Grekland är bara ett av ett oändligt antal teman i denna berättelse.

Pengar är bara skuldbrev
Tre sidor upptas av en översatt artikel av David Greaber(DG). Denna artikels värde för ämnet monetär reform klaras av på de första styckena som informerar om att Bank of England i videor på nätet förklarar hur bankerna skapar pengar ur intet.

Att artikelns värde för ämnet stannar här beror på den överdrivet stora roll som DG ger hur bankerna själva tidigare förklarat hur penningsystemet fungerat och hans ide om denna teoris betydelse för systemets funktion, att myter om penningsystemet är viktigare för penningsystemets funktion än penningsystemet självt.

Alltså, DG anser att nu då sanningen – att pengar skapas ur intet – uppenbarats för alla så finns inte längre de TEORETISKA motiven för åtstramning.

Varför inte stater kan föra en Keynesiansk expansionistisk utgiftspolitik beror inte på några teoretiska missförstånd utan på den handfasta verkligheten, som snabbt skulle försätta de länder som försöker i en Grekisk situation. Det råder skuldmättnad i både den offentliga som privata sektorn. Penningsystemet leder till en skuldtillväxt som nu hotar ekonomierna i samtliga EU-länder oavsett om de är en del av Euron eller inte.

DG:s omskrivna bok “Skuld-de första 500 åren” finns anmäld med några kort rader. Man undrar om det bara är för att sprida läsintresse för denna bok som DG tagits med. Den lovordade boken handlar om pengar och dess ursprung har nämligen ingenting med monetär reform att göra, på annat sätt än att DG som är anarkist är motståndare till att regeringar ges makten över pengarna.

Att öppet förespråka att penningskaparprivilegiet skall ligga kvar hos privata banker är knappast en framgångsrik väg. För bankerna är därför denna “vänster-position” ett välkommet stöd för de som av olika skäl inte vill eller orkar att ta strid med bankerna.

Att DG får ett så stort utrymme i denna lilla tidning kan knappast förstås om vi inte beaktar hans anarkistiska grundsyn för vilken en monetär reform, genom den roll den ger staten, är en ren styggelse som på alla sätt måste undvikas. Boken “Skuld”:s budskap är att mänskligheten som i 5000 tusen år vandrat i skuld kommer att så göra även in i evigheten. Pengar är nämligen alltid skuld, detta är bokens huvudbudskap.

Monetär reform däremot är, med tanke på ordets skulds dubbla innebörd, att betrakta som ett nytt politiskt evangelium med makt att just befria mänskligheten från privat och offentlig ekonomisk “skuld”.

Utmanarna
Det innehållsrikaste artikeln, endast 2 sidor, har namnet Utmanarna, vilket är lite märkligt, eftersom det är den enda artikeln där subjekten talar för en monetär reform. Vad de nu utmanar så är det inte JAK:s stämma, men kanske JAK:s styrelse och ledning som hela tiden agerat mot en monetär reform.

Utmanarna är tre representanter för Positiva Pengar, en förening som driver kampanjer för en monetär reform, men som samtidigt gör allt för att utmana så lite som möjligt. De är noga med att påpeka att de välkomnar alla oavsett politisk inriktning som vill verka för en penningreform. Positiva pengar är minst av allt ute efter att skuldbelägga någon, det är systemet som fångat både den politiska makten och medborgarna i en skuldfälla. Har man som Positiva Pengar inriktningen att påverka politiker, experter och folk inom medier så är utkrävandet av politiskt ansvar för en mardrömslik ekonomisk situation inte en framkomlig väg.

Det finns naturligtvis ett stort behov för det arbete som Positiva Pengar lägger ner, och de har redan gjort stor nytta genom att verka bland experter, mediafolk och politiker. Men och det måste sägas tydligt någon folkrörelseambition finns inte. Att väcka folk, genom att möta mannen på gatan, tillsammans med alla de “vanliga” människorna som på olika sätt erövrat kunskaper i denna fråga, det är man inte intresserad av. Det skulle nämligen kräva en tydlighet vad gäller krav på politiskt ansvarstagande och att de som bär skuld till att detta system fortfarande tillåts verka, lyfts fram. För en sådan folkrörelse skulle verkningarna av vårt penningsystem med nödvändighet komma i förgrunden. Som dess betydelse för arbetslöshet och alla nedskärningar som försvårar folks vardagsliv och till och med gör det outhärdligt för en del.

Dubbel Hemvist.
Artikeln Dubbel hemvist handlar om Oskar Broberg som JAK genom Grus&Guld av något skäl vill blåsa upp till ett orakel på frågor om ekonomi. Vad det är som gör Oskar Broberg så intressant för frågan om monetär reform är oklart trots de tre sidor som artikeln upptar. Tanken är kanske att Oskar skall stå för lite invändningar som skall stimulera till diskussion som flera centralt placerade JAK:are talar så varmt för. För att invändningar skall stimulera till diskussion kanske de behöver vara av annan kvalitet än de som Oskar talar för. Så här tänker i alla fall Oskar om monetär reform.

Oskar tror “inte att förespråkarnas utsagor om omställningens positiva effekter stämmer, dels är han tveksam till om JAK skall ikläda sig rollen som opinionsbildare i vad som i hans mening ‘är en smal fråga'”.

Vad Oskar tror kanske inte kan ses som ett argument i sakfrågan över huvud taget. Att frågan om hur själva blodomloppet, pengarna, i ekonomin skapas och regleras skulle vara en “smal fråga” är för att komma från en ekonom märkligt. Att ekonomer har haft beröringsskräck för att diskutera bankväsendet är troligtvs det som gjort frågan “smal”

Oskar “‘tror inte’ att större statlig styrning skall bli tillräckligt effektiv.

Ekonomerna står handfallna inför en ekonomisk kris som varat i 7 år och som nyligen gjorde att styrräntan sänktes till 0.25 från 0.75 % och Oskar bekymrar sig inte mer över det än att han inte tror att den enda politiska kraft, en folkvald regering, som skulle kunna stå för ett alternativ skulle kunna göra det. Att så inför bankplutokrater lägga sig platt, som en dörrmatta, är anmärkningsvärt för en ekonom som vill segla i JAK-vindar.

Oskar “Det finns en kraft och dynamik som uppstår när finansiella aktörer är inblandade som historiskt sett varit väldigt viktiga för samhällets utveckling. Jag är tveksam till om staten kan ta över den funktionen.”

Det är dessa så kallade dynamiska krafter som håller på att destabilisera hela Europa och denne “JAK-ekonom” har bara lovord för dess “dynamik”. Under alla mina år i JAK har det varit idéer av denna typ som JAK sökt finna alternativ till, och nu plötsligt då frågan ställs verkligt skarp i och med kravet på en monetär reform så drar man in detta ekonomiska orakel som talesperson för JAK. Vad är meningen?

Till detta måste naturligtvis också läggas att Oskar har helt fel i sak. Monetär reform syftar inte till att beröva de “finansiella aktörerna” från att verka på marknaden för investeringar. Monetär reform syftar till att nationalisera pengarna, gör det omöjligt att tjäna pengar på ingenting, skuldförslava vanliga löntagare på grund av deras behov av en bostad…. eller?

Min grundläggande kritik säger Oskar. “Risken är att man flyttar utlåningen från bankerna till en mindre hårt reglerad del av finansmarknaden som rör krediter till näringslivet.”

Jaha, så What? Men pengarna kommer dom inte åt, dom tjuvarna och bedragarna.

Oskar har som vi kan se överhuvud taget inga sakliga argument för att JAK-stämmans beslut om en monetär reform skall verkställas, men vill ändå råda styrelsen till att lägga frågan i en långbänk, genom att frågan skall diskuteras av medlemmarna. Om Oskar med sin år av studier inte kan leverera en gnutta lite bränsle till denna diskussion så kan man ju fråga vad det är vi skal diskutera.

Balansakt
är rubriken för ett par sidor där några aktiva inom JAK ger sin syn på frågan om monetär reform. Skall man tolka budskapet från de utvalda som en bild av situationen i JAK så kan det knappast bi annat än att det i JAK finns EN som vill driva frågan om monetär reform och resten vill på sin höjd diskutera. Det problematiska med denna bild och detta urval är att det finns en JAK-stämma som säger att bilden är falsk. JAK har tagit ställning för att verka för monetär reform.

Om en styrelse och dess anställda väljer att obstruera ett stämmobeslut måste det finnas goda sakskäl för detta. Låt oss se vari dessa består som de här förs fram under rubriken Balansakt.

Medlemschef Ann-Marie Svenssons ord väger tungt i sammanhanget varför hon också tar upp hälften av de två sidorna.

“Jag tycker det florerar väldigt många rykten, missförstånd och konspirationsteorier i debatten kring monetär omställning”.

Detta var inte småpotatis. Det är stora kanonen som mullrar. Och projektilerna, Rykten, Missförstånd och Konspirationsteorier viner i luften. Så sitt ner för guds skull, båten JAK är under beskjutning.

Lugn kära vänner, innan vi lägger oss allt för platt efter bord och reling kanske vi skulle titta upp och kolla om det kanske inte bara var lösa skott.

Inga exempel på rykten, missförstånd och konspirationsteorier tas upp till diskussion varken av Ann-Mari eller någon annan.

Rykten är ju något som man i en folkrörelse högaktningsfullt skiter löst i. Folkrörelsens hela väsen är att genom synlighet och demokrati agera så att trollen flyr fältet. Att prata om rykten utan att redovisa dom är en form av härskarteknik som jag inte trodde jag skulle behöva huka mig för åtminstone inte på detta sätt.

Genom att synliggöra rykten kan det omvandlas till möjligen “missförstånd” och “konspirationsteorier”. Om mängder med missförstånd om hur penningsystemet egentligen fungerar funnits så vore detta naturligtvis ett problem. Detta nr av Grus&Guld är ett tecken på att det stadiet är passerat. Det finns en solid kunskap om hur penningsystemet är uppbyggt och hur pengar skapas.

Ett missförstånd vad gäller monetär reform som JAK:s styrelse ofta för fram är frågeställningen huruvida monetär reform kan stå i motsättning till räntefri ekonomi eller inte. Monetär reform gör vår valuta till ett icke räntebärande betalningsmedel, hur kan JAK överhuvudtaget ställa frågan?

Återigen vad är det vi som förespråkar monetär reform har missförstått? Och så länge som missförstånden och konspirationsteorier befinner sig på plantstadiet bland buskarna är de att betrakta som rykten och därmed knappt hörbara och ännu mindre “skarpa”.

Att mullra om “Konspirationsteorier” är en härskarteknik som används då man vill få tyst på oönskade diskussioner. Då det gäller monetär reform användes den av makten för att misstänkliggöra kritiker av penningsystemet. Detta har också skett inom JAK där Ellen Brown med sin bok “Bankerna och Skuldnätet” utsatts för en våg av just rykten för att vara konspirationsteoretiker. Ellens stora framgångar i USA och internationellt kommer att förpassa den här ryktesspridningen där den hör hemma, i en garderob för mindre lyckade påhitt.

Frågan om konspirationer är naturligtvis en viktig fråga och betydligt intressantare än maktens försök att återta problemformuleringsprivilegiet genom skamstämpeln konspirationsteori.

Anledningen är att den värld vi lever i är kluven och kännetecknas av en myriad av särintressen där allmänintresset ständigt blir överkörda av dolda agendor. Bara vår arbetsdelade ekonomi gör varje arbetskollektiv till ett potentiellt särintresse. Hur är det inte då med en bank i förhållande till dess kunder, eller en bank i förhållande till dess styrelse och stämma, om den som i JAK:s fall är en ekonomisk förening.

För den vanlige människor som inte är en del av de trängre kretsar som häckar kring varje näringsflöde finns bara en möjlighet, att via offentliga källor försöka skapa sig en bild av vad som försiggår, lägga ett pussel föratt förstå ett mönster.

När JAK:s styrelse så aktivt och ihärdigt motarbetar en monetär reform så ställer detta frågor. När dessa frågor inte blir besvarade utan styrelsen fortsätter med sitt motstånd pockar detta på en förklaring och så vidare.

Så då kan man säga att cirkeln är sluten och de av Ann-Marie påstådda konspirationsteorierna ger upphov till nya eftersom de saknar relevans. Frågan är varför skulle behovet av en process där vi tar ordentligt med tid på oss(I JAK) behövas? För att det finns rykten, missförstånd och konspirationsteorier?

Varje Bank är idag ett särintresse, en konspiration, riktad mot det arbetande folket med avsikt att på grund av dess behov av krediter lägga beslag på frukten av deras arbete. Är det så konstigt? Det system de upprätthåller har försatt länder i ett permanent tillstånd av arbetslöshet och nedskärningar. En del stater har försatts i ett ekonomiskt undantagstillstånd som i Grekland, och i medierna väntar man på vilket land som skall bli det nästa. Samtidigt uppdagas det att, vad bankerna egentligen sysslat med är en ren förfalskarverksamhet bortom all rim och reson. En verksamhet som de försökt dölja och vars avslöjare de avfärdat som, hör och häpnad, “konspirationsteoretiker”.

Ytterligare 4 st aktiva JAK-medlemmar ger sin syn på monetär reform. Det är undertecknad som varande motionär plus ytterligare tre som framför synpunkter hur monetär reform skall “hanteras” inom JAK. I den mån åsikterna strider mot stämmobeslutet om monetär reform så finns anledning till att använda tillfället för att göra det som alla ser som så viktigt, att diskutera frågan.

Cissi Andersson tycker inte att riksbanken skall ta över allmänningen pengar utan att “vi till exempel utvecklar lokal sund ekonomi på flera ställen, som i förlängningen kan leda till en sund global ekonomi”.

Vad som förespråkas är lokala valutor, om inte tanken är att vår svenska kronor skall plockas bort helt och hållet för att bereda plats för något slag av ekonomisk anarki, till situationen före 1904 då bankerna själv tryckte sina sedlar. Vi får utgå från att inte det inte är meningen.

Hur förhåller sig då lokala valutor till frågan om en monetär reform. På intet sätt, skulle man kunna säga. Monetär reform berör inte frågan om lokala valutor, de kan nu som efter en reform praktiseras där lokalbefolkning så tycker. Lokala valutor kan, å sin sida, inte lösa de problem som en monetär reform säger sig göra.

Det är uppenbart att det saknas bränsle till en diskussion i frågan om monetär reform. De invändningar som kommit fram i detta specialnr. av Grus&Guld kan knappast leda till annat än hummande på en kafferast. Så personligen ser jag fram emot invändningarna och problematiseringarna för sådana finns naturligtvis. Men är de av den arten att de skulle förhindra att stämmobeslutet verkställs. Naturligtvis inte. Motsättningen är konstlad, ett viktigt sätt att verka för monetär reform är naturligtvis att diskutera alla tänkbara och icke tänkbara problem i samband med en övergång. Framtiden får utvisa i vilken omfattning som stämmobeslutet kommer att respekteras.

Tidningen kan läsas på nätet, HÄR.


2 Responses

  1. Tommy Sjöberg skriver:

    Grattis till en ny blogg med namn efter en av mina
    favoritförfattare. Skall bli intressant att följa framöver.
    Har tröttnat på Lindelöf, misstänker att han bara släpper
    fram kommentatorer som gynnar antalet besökare mest.
    I ett privat @ uppmanade han mig att förlänga en debatt
    med DZ, varför?
    Och nu har den nya guldkalven Britta Ring hittat Lindelöf,
    hon verkar ju inte ha några svårigheter med åsikter om
    det mesta, varför hon valt styrelsearbete Fib/K är en gåta.
    Skall försöka kommentera, kanske inte om pengaflöde
    men om att ARBETE är grunden för nästan allt.

    • admin skriver:

      Tommy, hej
      Har undvikit Lindelöf ända sedan i höstas då en länk raderades, frågade två gånger via epost utan att han svarade, då satte jag honom i karantän. I maj kom han och ville publicera en artikel, jag sade OK men vill också ha ett svar varför han inte behagade svara på mitt epost. Han nekade till att ha sett det, sån är han.

      Jag kommenterade ett inlägg för några veckor sedan som jag inte följt upp. Preumerar inte längre på hans blogg. Det har visst satt fart på hjärncellerna för nu är jag förklarad vara Fascist. Jag har startat en FB-sida Nationell Vänster som gett upphov till en del diskussioner, välkommen dit.

      Där finns föresten en tråd som heter Vänstern och arbetet. Tror att det finns större chans till intressant diskussioner där än här på bloggen.

Lämna ett svar till admin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *