casuality

Krig&Fred,Politik

Anmälan mot krigshets

1 Nov , 2013  

Mot mediernas krigshets.
Efter att lyssnat på P1 konflikt den 7/9 blev jag tillräckligt fylld med energi för att gå lös på tangentbordet, med resultatet en anmälan till Granskningsnämnden för radio TV. Så här såg anmälan ut.

”Programmet var ensidigt eftersom det behandlade konflikten i Syrien som om skuldfrågan(vem som iscensatt den rapporterade gasattacken) redan var avgjord och att en vedergällning mot Syrien var legitim, önskvärd och trolig. De som i Sverige idag väljer att informera sig vid sidan av mainstream media vet att denna utgångspunkt är osaklig. Det finns mängder med uppgifter som bär trovärdighetens kännemärken och som Konflikt inte på minsta sätt berörde.

Detta är menar jag anmärkningsvärt och inte ägnat att öka svenska folkets förtroendet för de som av skattepengar utses att vara våra ögon och öron i en konfliktfylld värld.”

och så här tyckte granskningsnämnden om samma program.

”Utgångspunkten för programmet var frågeställningen vad som behövde göras för att få
ett slut på inbördeskriget i Syrien. Det kan enligt granskningsnämndens mening inte
anses strida mot kraven på opartiskhet och saklighet att sända ett program med denna
utgångspunkt. Enligt granskningsnämnden innehöll programmet inga påståenden av
SR av innebörden att den syriska regimen låg bakom användandet av kemiska4/4
stridsmedel. Nämnden kan inte finna att vad anmälaren anfört medför att programmet
strider mot kraven på opartiskhet och saklighet i sändningstillståndet.
Detta beslut har fattats av granskningsnämndens ordförande Henrik Jermsten efter
föredragning av Tarek Touma.”

Så här redovisar granskningsnämnden sitt uppdrag. Jag har klippt ut det mest innehållsrika för att inte trötta läsare i onödan.

 

”Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis bland annat
att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill
säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program
eller inslag. Det är tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, men
i så fall bör detta klart framgå av programmet eller programpresentationen.

Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för
framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara
vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.”

För er som själv vill skapa er en uppfattning om programmet så finns det här.Konflikt den 7/9 2013.

Min kritik kvarstår mot detta program. Syftet bakom programmet kan inte vara något annat än att mobilisera svenska folket till att ställa upp på Obamas planer att dränka Syrien i ett regn av kryssningsmesiler.

Programmets upplägg är mycket enkelt, det inleds med exempel på hur ”världssamhället” ingripit på andra platser ”till skydd för lokalbefolkning” för fred och mänskliga rättigheter, och ställer sedan frågan, ”Vem skall hjälpa Syrien?” Med denna fråga hängande genom programmet får vi en beskrivning av konflikten som är så ensidig att lyssnarna bara kan komma fram till en slutsats. ”Vi måste hjälpa Syriens folk” med ett militärt ingripande. President Obamas planerade missilangrepp måste stödjas.

Journalistkåren, bestående av den ”grå murveln” såg sig från början som allmänhetens ögon och öron, med uppdrag att så sakligt som möjligt skildra vår omvärld, för oss att förstå och dra slutsatser av. Idag uppträder de som maktens förlängda arm och genom kampanj journalistik strävar de efter att sätta folk på fötter enligt det globala intresset. Här spelar svenska folkets väl och ve i den närmaste nada.

Målet med Konflikt den 7/9 var uppenbart att tvätta våra skall rena från alla tvivel om det riktig i att bomba Syrien sönder och samman. Dessbättre kan vi nu konstatera att de inte lyckades med sina planer. Missilangreppet stoppades, mest tack vare Putins insatser. Ryssland har varit hårt ansatt av bl.a. Saudiarabien för att inte motsätta sig deras krigsanstiftan i Syrien.

Det är alltså inte bara USA och israel som agerar för att underminera Syrien.

Det finns viktiga skäl för oss vanliga fredliga svenskar som inte vill något annat är att leva i en fredlig värld, att reagera på denna krigsanstiftan som riktas mot oss. Sverige är ingen isolerad liten ö, skyddad från världens alla flyktingströmmar. Vi är ett litet folk i Europas utkant och kan inte ta på oss uppgiften att bli en flyktinghamn för alla krigets och ”terrorismen” offer. Men lika viktigt är det att sluta delta i dessa krig. Att dra tillbaka vår soldater från Afghanistan, att aldrig mer gör om misstaget att störta statsledare som av USA och Israel sätts upp på deras svarta lista, som i Libyen och nu i Syrien

Libyen var Afrikas rikaste land med väl utbyggda välfärd. Landets styre var inte sämre än något annat i Nordafrika eller Mellanöstern. Idag är det ett sönderslitet land med krig och flyktingströmmar. Detta har Sverige varit med om att skapa och ur den synvinkel har vi också ett ansvar mot de som drivs där ifrån. Dessvärre finns idag inget politiskt parti som har rena händer i dessa frågor, de har i varierande grad ställt upp på den förda krigspolitiken.

För att uppnå en fredlig värd har alla ansvar för att den ommöblering av världskartan som nu pågår får ett slut, om inte kan våra egna gränser också komma suddas ut och vår egen självständighet och förmåga att oss själva beskatta att tas av andra.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *