Historia,Religion

Himmeli, Julens takkrona.

5 Dec , 2016  

Julgranen tillhör stadens och borgerlighetens julrekvisita och har sitt genombrott med den. I traditionernas, människornas och allmogens värld lyftes helt andra värden fram, än vad som var möjligt med en ljussatt gran. Att slösa med ljus var otänkbart. Av halm formades enkla figurer, cirklar, kvadrater, kuber, sammanfogade av tagel eller människohår byggdes konstfulla mobiler för att ge gårdarnas forna folk ett rum en plats i firandet. Himmelin, halmkronan dekorerades med lätt och enkelt för att ge karaktär och trevnad  till de gästande. Konstruktionen var lätt, de gästande inte bara var utan rörde sig, levde med i firandet. Även kallad oron, gav mening till levande och sträckte sig i barnens sinnen in i framtiden som i fantasin behövde erövras innan den fotades, bestegs och erövrades.

Bland kultureliten påpekas med illa dold skadeglädje att det inte finns någon svensk kultur, allt är importerat, ”se bara på julgranen den kommer från Tyskland”. Det mesta som kommer från nämnda strupar är konstruerat i politiskt syfte, att det även gäller våra jultraditioner behöver man intressera sig för hemslöjd för att få kunskaper om.halmkvinnor I deras tidningar och utställningar finns våra traditioner fortfarande i liv, till och med möjliga att skaffa till egen trevnad, men framför allt finns den kunskap som gör att vi själva kan glädjas dubbelt, ja trefalt genom att släcka ner den digitala ockupationen och själva i lugn och ro skapa vår egen ”oro”.

I Hemslöjden från 2002 nr 6. sätter Christian Axel-Nilsson traditionerna i perspektiv.

Jag mindes hur jag i min barndom i Bjäre i 1940-talets nordvästra Skåne umgicks med halm vid rågskörden, hur den luktade och kändes i händerna och påmindes om hur halmen i förindustriell tid i tusentals år har varit den närmsta tillgängliga, lättformade råvaran för allsköns behov och slöjd i bondehushållet……… Otaliga är vittnesmålen om tilltron i äldre tiders allmogekultur till magisk kraft i säd och halm. Så har också halmen traditionellt varit inblandad i mångahanda seder och bruk särskilt vid julfirandet. ….. Takkronornas form leder tankarna till schamanistiska tillbehör hos nomadfolken liksom Nordamerikas indianers drömfångare.

Hur svartrockar och ”vetenskap” förenades i sin renhållning från hedendom har han också att berätta:

I en uppteckning från Småland heter det  att ”man inlade ju en viss betydelse rörande halmkronan, såsom att dess olika rum skulle vara avsedda för avlidnas andar under julen…. och på 1870-talet förlorade sådan skrock sin kredit, man bortlade då så mycket av det gamla, vilket stod i samband med julfirandet, därför att man ansåg det vara av hednisk natur och sålunda inte hörde julen till……. Kan det var så att halmtakkronan  är ett hedniskt kultföremål, som behållit i bruk ända in imodern tid? Utan att man alltid haft klart för sig att de en gång var boning för de levandes själar, som så har de deltagit i familjens högtider snurrande i taket av rörelser vid dans och andra upptåg. Kristen fundamentalism ledde till att anstötliga tillbehör till hednisk kult rensades ut. Men halmkronornas abstrakta formspråk kan ha undgått granskande prästögon.

Sen var det det här med ”Julen”, det är ju ordet för en forntida högtid knuten till solens gång och årets växlingar. Vi firar inte Christmas, vi firar Jul och kanske till och med med den forna stavningen.

 

God Jõl

admin@klyvnadenstid.se
Evert Larsson

 

halmkrona1


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *