Klyvnadens tid

Bryt upp den “antirasistiska” agendan.
I Sverige upprätthålls en “antirasistisk” dagordning var syfte ytterst är att bryta sönder det svenska samhället och dess stat. Denna dagordning upprätthålls av samtliga politiska partier i både Alliansen och den rödgröna oppositionen, men drivs speciellt frenetiskt av en av självgod och indignationshysterisk extremvänster, som inte drar sig för att använda våld och störande av ordning för att driva sin agenda. Den uppkomna situationen är ett direkt hot mot demokratin i det offentliga rummet, men också därför att en behövlig diskussion om svensk invandringspolitik blockeras i det pågående valet.

Har känt ett behov att fortsätta den påbörjade diskussionen om rasism startad i “Jesus älskar alla barnen“. Brist på tid gör att jag nu väljer en snabbare form för att föra den diskussionen vidare. Nedan finns tre stycken kommentarer kopierade från en tråd på JAK:s FB-sida, avskiljda bara med ett tankestreck.

Eftersom judar genom förintelsen blivit allmänt ansedda som mänsklighetens mest förföljda och att vi dessutom ständigt blir matade med denna bild, har gjort att frågor kring judisk identitet och makt inte går att diskutera.

För alla som håller sak mot det judiska, mot dess egen rasism sionismen, blir attackerad som antisemit, ett handlande som är en omvänd typ av rasism.

Innan vi inom JAK sätter oss till doms över andra kan det ju vara vettigt att vi sopar för egen dörr och lägger tillrätta dörrmattan och ser till att den är av sådan kvalitet att vi där alla kan torka våra fötter.

Det är inte bara kritiker av sionism som drivs ut i isolering och ensamhet, det görs också med kritiker av det finansiella systemet. De stämplas från mindre nogräknade som varande antisemiter. I denna anda kritiserades Occupy Wall Street för att använda en antisemitisk paroll nämligen “We are the 99%”. Anledning: den återstående procenten som slarvigt skulle kunna sägas vara finansindustrin var ett problem. Och visst det finns ett faktiskt problem som säkert diskuterades bland demonstranterna, nämligen en liten “etnisk-religiös” grupps dominans inom exempelvis i FED:s ledning.

Nå, vän av ordning, vad kan man göra åt detta, skall man förneka och mörklägga? Naturligtvis inte, det blir ju en omvänd rasism av samma slag som de bedriver som inte vill kritisera Obama för att han är svart.

Problemet antisemitism uppkommer då och om man anger en etnisk lösning på politisk problem, i detta fallet vårt finansiella system.

Eftersom kravet på monetär reform inte har någon som helst etnisk färg är den inte antisemitiskt. Samtidigt blir den också därför motsatsen, eftersom förslaget löser upp ett problem som har etniska implikationer. Monetär reform blir så inte bara orasistisk, den blir direkt antirasistisk.

Det är uppenbart att folk inom JAK numera är så uppskrämda för att bli kallad antisemit att de inte kan hålla rätt på dessa saker, och att detta är en trolig underliggande anledning till motståndet mot monetär reform inom JAK.

Eftersom jag själv utsatts för denna omvända rasism vet jag vad den handlar om. Om detta skriver jag i nedan länkade artikel, Brev till Gertrud.

I det nummer av G&G som Gertruds brev var infört hade jag själv sänt ett bidrag som handlade om monetär reform. Den togs inte in. För att inte bidra till att upprätthålla rasist-antirsistkulisser har jag inte hävdat min rätt till replik mot denna förvirrade Gertrud.

Frågan är om vi skall hålla på och driva den här frågan om rasism som en politisk kuliss, en dimridå som hindrar oss från att angripa de stora orättvisorna här i världen, skillnaderna mellan fattig och rik som ständigt växer?
–
Om man nu nödvändigtvis finner ett nöje i att harva i det här träsket så finns det viktiga frågor som berör frågan om rasism som borde diskuteras. Jag har försökt resa dessa, utan framgång men gör här ett nytt försök.

Nazismens rasism fanns och är ordentligt dokumenterad i det så kallade T4-projektet. Det var ett folk- och rasförädlingsprojekt byggt på den ur moderniteten och upplysningen växande “vetenskapen om de mänskliga raserna”. Inte minst hämtade nazisterna inspiration från de svenska vetenskapsmännen på området som var internationellt välrenommerade.

T4:a verksamhetens syfte var att utrota det “undermåliga”, fysiska och psykiska handikapp, genom kastrering och eutanasi. Avlivandet gjordes av läkare som själva injicerade gift i offrens hjärta.

Det har varit ett enkelt trick att skjuta hela skulden för denna verksamhet på Hitler och nazister, men faktum är att den bars upp av det tyska akademiska samhället och dess yrkesorganisationer och var till stora delar på plats redan före Hitlers makttillträde.

Denna mycket osmaklig verksamhet finns dokumenterad vad gäller dess praktiska utförande, däremot diskuteras nästan aldrig de rasistiska teorierna som låg bakom. Varför kan man fråga, vi borde rimligtvis ha en del att lära av detta.

Inte minst därför att den rasistiska ideologin om rasförädling inte på något vis var isolerad till Tyskland under 30-talet. Tvångskastreringar har till exempel fortlevt långt in i det efterkrigstida Sverige.

De läkare som var sysselsatt inom T4 projektet ställdes aldrig inför rätta utan togs istället över av USA och slussades upp i de internationella yrkesorganisationerna för läkare, där deras teorier om rasförädling fick leva vidare. Detta kan tyckas märkligt idag, men inte då eftersom det inte gjorts upp med de teoretiska grunderna för människoförbättring genom rasförädling.

Det jag nu kommer att säga tycker många är obehagligt att lyssna till, men eftersom jag tror att det är viktigt för att förstå rasismen kommer jag ändå att fortsätta.

Att rasförädla på människor går lika bra att genomföra som det går att göra på hundar eller något annat djur, vi styrs ju av samma genetiska koder och mekanismer. Försök att driva rasförädling har inte bara gjorts till följd av modern vetenskap. Slavar har även de utsatts för selektiv reproduktion med syfte att påverka deras egenskaper.

Man kan ju spekulera i varför vi människor inte differentierats rasmässigt på samma sätt som våra hundar. Civilisationer har ju kommit och gått och dessa härskare har väl dokumenterat en tillräcklig hänsynslöshet gentemot sin underlydande att lite rasförädling mest skulle bli som lite grädde på moset, eller?

Den där frågan tål att fundera på, jag låter den därför ligga okommenterad.

Samma vetenskapliga etablissemang som under mellankrigstiden var nästintill obscent fixerade vid rastänkande har nu trots den obrutna yrkestraditionen börjat förneka att raser över huvud taget finns, vilket enligt mitt sätt att se är mycket märkligt.

De bakomliggande drivkrafterna till mellankrigstidens rasförädling kan allmänt knytas till vår civilisations rationella upplysningsideal, vår iver att utan restriktioner “förbättra” allt, att leka gud med vår skapelse.

Samma respektlösa ideologi finns idag väl representerad i en statsbärande feminism , som inte av ideologiska skäl kan erkänna kvinnan, moderns unika roll i den mänskliga reproduktionen. Detta har gjort att Annica Dahlströms forskning om hjärnans uppbyggnad i relation till våra kön har mobbats ut av politisk korrekt feminism.

Samma respektlöshet finns gentemot andra arter, våra husdjur, och deras egenskaper och reproduktiva system. Dessa industriella system kan väl mäta sig med nazisternas T4 projekt i känslokall hänsynslöshet.

Varje art är sig dock närmast, och kan man inte hjälpa sig själv kan man inte hjälpa någon annan heller. Djurrättsaktivister försöker, men de kommer inte att lyckas så länge inte människan blir medveten om sitt eget reproduktiva systems värde och okränkbarhet och vilket hot detta är utsatt för.

Eftersom begreppet ras avskaffats och på så sätt knuffats in i Garderoben för kollektiva lik och avförts från dagordning har vår civilisation förlagt detta mekande med vår mänsklighet till en helt ny domän inom medicinen, det kallas genteknik.

Det härskande eliter inte hittills lyckats med, att “förädla” människor som hundar, den möjligheten har gentekniken öppnat. Jag tror det är ganska poänglöst att ställa frågan varför det är tyst vad gäller denna domäns forskning på det mänskliga reproduktionssystemet, den är ju så given. Men nu är den ställd.
–
Ni som dag och natt driver denna antirasism-rasism kuliss, vad är ni ute efter? Vad är det för mening med att ständig namnge folk för rasism, antisemit och allt elakt ni kan hitta på? Är det för att ni är hängivna den mänskliga artens integritet, dess VARA?

Gentekniken hotar vår art som den art som gud eller evolutionen har skapat. Drivkraften bakom de skändligheter som hotar oss drivs av ett penning och banksystem som vi i JAK själv är en del av.

Ordet Rasism används nu på ett sådant märkligt sätt att man för att inte bli missförstådd måste tala om vad man menar vid varje tillfälle man använder det, det har blivit ett skällsord som kastas mot alla och som ingen vill vara.

Ordet rasism kommer från upplysningstradition och vetenskap under 1800-talets mitt. Det borde egentligen inte användas i något annat sammanhang. Det finns ett mycket bättre ord som mer talar om vad det är frågan om då ras vanligtvis används, främlingsfientlighet. Men detta begrepp har ju också sina svagheter, den lägger hela skuldbördan på ena parten i en relation, främlingsrädsla kanske är bättre eftersom det knyter an till den grundläggande känsla som triggas.

Mekanismen kan illustreras i vad som hänt kring exponeringen av Samer under kulturhuvudstadsåret. Samer har en mycket stark kulturell identitet åtminstone om vi ser till dess yttre attribut i kläder, knytning till yrkesroll mm. För att Umeå skulle få den eftertraktade utnämningen som EU:s kulturhuvudstadsår kom de på den ljusa iden att spela mångkulturell genom att lyfta fram Samernas kultur i lanseringen.

En del, jag vet egentligen inte hur många,(detta kan vara en medial storm i dess ankdamm) reagerade och tyckte att Samerna hade tagit för stor plats, bakom detta uttrycktes missaktning mot Samerna. Dessa reaktioner gömmer kanske fördomar mot Samer, åtminstone är det vad som ligger under ytan, mellan raderna då medierna skildrar det hela.

Det finns dock en omständighet kring problem med “främlingsrädsla” som sällan eller aldrig diskuteras, eftersom frågan gjorts tabu. Det är i vad den kulturella, nationella identiteten svensk består. Etnisk Svensk finns ju inte, den kosmopolitisk, nationsfientliga överheten och dess medial förstärkare har fått för sig att kulturella konflikter skall bortdefinieras genom att svensken göres till deras egen sort, en slags kulturlös världsmedborgare.

Personligen tror jag att detta är problemet, svenskarna tillåts inte vara svenskar tillåts inte odla sina kulturella, och nationella särmärken, till och med vår flagg görs problematisk. När man själv bara kan definiera sig med julgröt och midsommarstång kan mötet med andra kulturer bli en konflikt. Underlägsenhetskänsla i sin egen stad i sitt eget land blir till rädsla grundad i sin egen betydelselöshet.

Detta är bara ett exempel från en verklighet som talar ett mycket tydligt språk, skillnader i ras, kön, kultur, etnicitet kan inte förnekas de måste hanteras. Att vara vit man är om man skulle tro medier och de som hörs mest, mänsklighetens stora problem. Här har vi ras och kön sammankopplad till en mäktig politisk kuliss som är jag rädd nu skapas och förstärks för att dölja de verkliga problemen.